Det finns flera tusen appar på marknaden som är utformade för skolbarn. Men de flesta är inte tillräckligt bra. För att läsa sig någonting av en uppgift måste elever direkt få en nyanserad och ofta individuell feedback. Om eleverna gör fel måste de få veta varför. På så sätt blir de bättre rustade inför liknande problem i framtiden.
– Av de pedagogiska appar och digitala läromedel som används i Sverige är det kanske endast 2-3 procent som ger tillräckligt med feedback, säger Agneta Gulz som är professor i kognitionsvetenskap vid Lunds universitet till Sveriges radio.
Hon menar att de allra flesta appar, mer än 95 procent, som ger sig ut för att vara digitala läromedel snarare bör ses som testverktyg för att kolla vad eleverna redan har lärt sig. Hon menar också att det finns appar som till och med har negativ effekt, eftersom programmen inte fungerar som de ska.
– Det är inte bra om ett barn som lär sig matematik tror att två gånger tre blir sex, men att tre gånger två däremot inte blir sex. Det finns exempel på välspridda pedagogiska appar som har sådana här fel, säger hon.
Agneta Gulz betonar att ansvaret inte ligger på lärarna.
– Det är en väldigt svår situation för lärarna. Det är absolut inte lärarnas fel att det ser ut som det gör, utan vi har snarare ett problem på statlig nivå. Inte heller lärarhögskolorna, Skolverket och kommunerna tar ansvar, säger hon.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Brett spektrum inom autism och fler autismdiagnoser väcker debatt
- Så här funkar WISC-testet
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- ”Ofrivilliga blinkningar är vanligast”
- Pandas – en autoimmun sjukdom med neuropsykiatriska symtom
- Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"