”Vi måste hitta de små kornen som fungerar och bygga vidare på det”

Till Dammsdal kommer elever i åldrarna 12-21 år som behöver komma till ett nytt sammanhang för att hitta strategier för att utveckla självständighet och delaktighet för sin framtid. Många elever har haft det så tufft i sin skolmiljö att de har blivit hemma från skolan, men också mått dåligt psykiskt av att inte kunna hantera sin vardag. En del elever har blivit deprimerade och utvecklat självskadande beteende som inte bara påverkat dem själva utan hela familjer. Ofta har man provat många olika insatser.

– För elever i behov av särskilt stöd är inte styrdokumenten riktigt anpassade. Det gör att vissa elever slås ut ur samhället, säger Charlotta Widerberg, rektor och tf verksamhetschef på Dammsdal, och fortsätter:

– De får inte en chans att visa vilka individer de är. Alla förväntas vara stöpta i samma form och passar man inte in slås man ut. De möjligheter vi har att anpassa verksamheten på Dammsdal skulle jag aldrig ha möjlighet att göra som rektor i en traditionell skolmiljö.

Kompetensutveckling i framkant
Dammsdal ligger i Vingåker i Södermanland och har funnits sedan 1968, med inriktningen mot autism sedan 1994. I början av 90-talet fanns det dåligt med kunskaper och metoder för att arbeta med personer inom autismspektrum i Sverige. Men vid en föreläsning i Danmark kom Dammsdals personal i kontakt med Division Teacch i North Carolina, USA. Det blev startskottet för att utveckla verksamheten mot elever inom autismspektrat.

Samarbetet med Division Teacch har varit kontinuerligt över åren men Dammsdal har även inspirerats av andra kända metodutvecklare. Verksamheten har varit mycket framgångsrik med att möta de barn och ungdomar som finns i verksamheten, och i dag är det många förfrågningar till de få platserna som blir lediga varje år.

Att personalens kompetensutveckling hela tiden har varit så i framkant och fått utvecklats kan bero på att skolan är den enda skolan i Sverige som bedrivs av landstinget som huvudman. Att just Dammsdal bedrivs av landstinget är ett undantag i skollagen som hänger kvar från den tiden då skolan var statlig och Sverige omorganiserade skolan – ansvaret skulle flyttas till att styras av kommunerna som huvudman. Vingåkers kommun upplevde att Dammsdalskolan var speciell och krävde särskilda specialistkunskaper. Kommunen var inte trygg med att överta huvudmannaskapet och då gjordes en särskild skrivning i skollagen att Dammsdalskolan skulle få fortsätta att bedrivas av landstinget.

”Vi är inget behandlingshem”
Verksamheten har 150 medarbetare vilket är unikt om man ser till de 38 platser man har att erbjuda. Men så har verksamheten också en bredd som är svår att finna någon annanstans. Dammsdal har tillstånd att bedriva grundskola, gymnasium (introduktionsprogram), grund- och gymnasiesärskola och deras boenden finns enligt olika beslutsformer, LSS, SOL och LVU. Det är elevens hemkommun som ansöker om plats till skolan även om föräldrar kan vara aktiva med att ha letat upp och önskat placeringen.

För att lyckas med sina uppdrag är det en omfattande kartläggning som måste ske innan en elev kan antas. Man gör både en psykologisk, social och pedagogisk utredning och kartläggning för att ta reda på elevens behov. Man gör hembesök och pratar med både vårdnadshavare och elev för att ta reda på varför eleven har ett behov av att komma till Dammsdal – men man pratar också om vad som är realistiska förväntningar med placeringen. Många elever bor en längre period på Dammsdal, vanligast är att man bor där mellan tre och fem år. 

– Vi är inget behandlingshem, snarare ett utvecklingshem. Vi tänker inte att vi arbetar med vård eller behandling, utan att vi utvecklar strategier för framtiden tillsammans med eleven, säger Johan Liw, enhetschef över skolans boenden, och fortsätter:

– Vi ger en ryggsäck med strategier till vuxenlivet. De behöver skolkunskaper men också arbeta med vardagsfärdigheter för att i framtiden klara ett eget boende. Uppdraget kräver ett högt engagemang av personalen, och skolan och boendet måste samarbeta nära för att lyckas.

Visualisera elevens inre tankar
– Vi måste verkligen hitta de små kornen som fungerar och bygga vidare på det, säger Charlotta Widerberg.  

Om en elev har svårt att komma iväg till skolan kanske man måste göra en kartläggning om det är ljud, ljus eller något annat som stör i skolan. Men det kan också vara lektionslängd eller att något ämne är extra svårt – då kanske man kan vänta med det ämnet ett tag, menar Johan Liw.  

– Man försöker ta reda på så många intressen som möjligt vid inskrivningen som man kan bygga vidare på – men också visa på alternativ. Man behöver ofta visa och visualisera för eleverna vad det finns för alternativ till aktiviteter, säger han.

Skolan har också tillsammans med Peter Vermeulen, känd föreläsare och metodutvecklare från Belgien, utvecklat personalens kunskaper att möta eleverna på ett sokratiskt sätt som är autismanpassat. Metoden kallas sokrautiskt förhållningssätt och bygger på att man i detaljnivå tar reda på hur en elev tänker och föreställer sig situationer eller önskningar. Detta för att kunna hjälpa till att skriva ner och visualisera elevens inre tankar.

Har skapat en utbildningsdel
Ett exempel som Johan Liw beskriver är att om en elev berättar att hens framtida önskan är att bo i en egen lägenhet tar man reda på vad som finns bakom det eleven uttrycker.

– Man hjälper eleven att bryta ner och visualisera sina tankar och idéer om vad det egentligen innebär att bo i egen lägenhet.

Att ha den erfarenhet och kunskap som Dammsdal har är unikt, vilket har gjort att verksamheten också har skapat en utbildningsdel.

– Inom vår verksamhet finns tillgång till psykologer, beteendevetare, kuratorer och speciallärare. Vi har en grundkurs som vi både utbildar internt och externt med, säger Johan Liw.

Dammsdal har också ett nära samarbete med Utbildningscenter Autism, som drivs och ägs av Autism- och Aspergerförbundet. De har en veckolång utbildning i Sunne där Dammsdals personal är delaktiga för att sprida kunskaper och erfarenheter vidare ut i landet – och till andra verksamheter som vill arbeta med tydliggörande pedagogik.