Hon löste gåtan "Sveriges farligaste kvinna"

I början av 90-talet var Elisabeth 36 år och levde under tvångsvård på en rättspsykiatrisk klinik på Långbro sjukhus i södra Stockholm. Hon bodde i ett specialbyggt hus och hade bara tillgång till ett spartanskt inrett rum och en inhägnad rastgård.

När Eve Mandre kom dit för att bli Elisabeths lärare fick hon veta av kliniken att Elisabeth hade en mycket ovanlig form av schizofreni, var oberäknelig, manipulativ och mycket farlig. Om autism sades inget, trots att det var den diagnosen hon hade fått ett år tidigare.

– Jag hade kommit dit just för att hon hade fått den diagnosen, men jag fick inte uttala ordet autism där. Och Elisabeth visste också om att hon hade fått diagnosen, så vi smög med detta – hon och jag, och hennes föräldrar. För att det hela tiden var nya terapiomgångar som skulle avslöja det här hemska traumat som hon hade varit med om enligt kliniken, säger Eve Mandre.

Lång rad av felbehandlingar
Elisabeth föddes 1955. De första åren var relativt normala men eftersom autism inte var särskilt känt fick föräldrarna ingen förklaring till hennes avvikande beteende.

När de sökte efter en särskild skola till Elisabeth blev de övertalade att sätta henne på ett antroposofiskt hem för utvecklingsstörda barn. Där började den långa rad av felbehandlingar som kom att prägla Elisabeths liv ända in på 90-talet.

När Elisabeth inte betedde sig som andra barn, utan vägrade att prata och leka med andra barn, bestraffades hon. Då blev hon våldsam och förstörde och kastade saker omkring sig, vilket ledde till nya bestraffningar och tvångsåtgärder.

När hon var tolv år flyttades hon till en barnpsykiatrisk avdelning och där fortsatte våldsspiralen. Elisabeth rev sönder sina kläder och blev flyttad till en vuxenavdelning där hon blev tungt medicinerad, isolerad, missförstådd och – när hon till slut blev omöjlig att hantera – bunden till händer och fötter.

Elisabeth hade när Eve Mandre träffade henne vårdats av över 300 vårdare, läkare och psykoterapeuter. Bältning, tung medicinering och psykoanalys gjorde bara hennes tvångsföreställningar och brist på tillit till andra människor värre.

Förnekade diagnosen
Eve Mandre undervisade Elisabeth en dag i veckan till en början. Elisabeth trivdes med undervisningen och utvecklades. Hon kunde vidga sin föreställningsvärld och bryta upp de malande tankarna med andra, nya idéer. Hon kunde också närma sig Eve och ha fysisk kontakt med henne.

Men den övriga personalen i huset förnekade autismdiagnosen och fortsatte jobba på samma sätt som förut.

– Ja, terapeuten som jobbade med henne, hon hade terapi i en liten glugg på sju centimeter i hennes dörr, och med kedjor för, så att de aldrig var på samma sida om dörren. De var aldrig tillsammans i samma rum, säger Eve Mandre.

– Och på andra sidan om huset, där hade jag redan börjat promenera med henne ute i parken och jag hade väldigt långsamt och långsiktigt sett till att jag kom in i rastgården och fanns där tillsammans med henne, fortsätter hon. Vi kunde också börja umgås inomhus, där vi så småningom installerade en säkert inbyggd dator som hon lärde sig hantera.

Efter några år när kliniken skulle läggas ner tog Eve Mandre över verksamheten.

– Meningen var att jag skulle utbilda den personal som fanns redan, men de flesta av dem kunde liksom inte föreställa sig att hon kunde fungera på ett annat sätt än de hade sett henne göra under alla år de hade jobbat där, säger hon.

Delar av personalen köptes ut och ersattes, men det tog nästan ett år innan alla var på plats.

– Vi arbetade väldigt underbemannade. Nästan så att vi själva höll på att stryka med. Men det var ju den bästa perioden i Elisabeths liv, därför att vi var så få. En människa som har kommunikationssvårigheter kan inte ha så många kring sig.

Flyttade till gård
1997 upphävdes tvångsvården av Elisabeth, och efter en del administrativt trassel kunde hon år 2000 flytta till en gård i Sörmland. Idag är hon 60 år och Eve Mandre säger att Elisabeth har det bra nu med personal som förstår henne och med besök av mamma och sina bröder.

Elisabeths historia berättades i ett tv-program i SVT i augusti 1997. Det ledde till att många människor hörde av sig till Eve Mandre för att berätta liknande historier. Elisabeth är inte den ende vars problem feltolkats av psykvården.

– Nej, det finns en hel del andra också. Jag har kontakt med föräldrarna till flera stycken andra som förmodligen kommer att bli väldigt långvariga i rättspsykiatrin. Alltså just för att man inte förstår deras problematik, säger Eve Mandre och fortsätter.

– Mycket handlar om kommuniaktionssvårigheter, impulsivitet och tvångsmässighet som är de största problemen som man har svårt att handskas med. Psykiatripersonalen försöker ofta jobba med konsekvenspedagogik. Om du gör så här, så kommer du att bestraffas på det och det sättet. Men om man reagerar reflexmässigt så är det inga konsekvenser som dyker upp i huvudet när man är på väg att göra någonting, säger Eve Mandre.