Nästa artikel

  • Laleh Nayeb är logoped och forskare.

  • Nils Haglund är psykolog och forskare.

  • Genrebild. Personerna på bilden har ingen koppling till innehållet i texten.

"Finns inte evidens för att införa generell screening för autism"

Premium Inom ramen för barnhälsovårdens nationella program görs idag språkscreening av alla barn vid 2,5–3 års ålder – men däremot sker inte screening för autism. Vad avgör egentligen vilka tillstånd som screenas? Special Nest har intervjuat två forskare som har studerat screening: logopeden Laleh Nayeb och psykologen Nils Haglund.

– Det är viktigt med så tidig upptäckt som möjligt av språk- och kommunikationsstörning hos barn eftersom språket oftast är en tidig markör för barnets generella utveckling, säger Laleh Nayeb. Laleh Nayeb är legitimerad logoped med lång erfarenhet av arbete med barn, flerspråkighet och språkstörning. Hon är verksam på Centrala Barnhälsovården i Uppsala och inriktad på fortbildning av BVC-personal, forskning och metodutveckling. Som doktorand har hon gjort flera vetenskapli

Premium - tillgängligt för prenumeranter

Teckna prenumeration
2020-11-30 03:00
Text: 
Lena Marieke Wemar
Bild: 
ShutterstockSarah ThorénPrivat
Kategorier: 
Landsting
Forskning

Liknande innehåll

  1. Värdefullt med tidigare screening för språkstörning: "Ett halvår har stor betydelse"
  2. ”Ögonen är en svårbedömd informationskälla”
  3. Fem lästips om sociala svårigheter vid autism
  4. Social förmåga hos barn med autism: ”Övning kan göra saker bättre”
  5. Forskare: "Alla med autism borde erbjudas genetisk utredning"
  6. Nils fick diagnosen utvecklingsstörd – idag är han doktorand
  7. Studie: Hög förekomst av autism hos barn i en multietnisk stadsdel
Annons

Populärt innehåll idag

  1. Så fungerar adhd-medicin
  2. Så tänker personer med autism om kärleksrelationer
  3. 10 saker varje barn med autism önskar att du visste
  4. När motorn saknas - om ADD
  5. Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
  6. ”Oroliga elever uppmärksammas inte utan lider i tysthet”
  7. Forskaren ser borderline som neuropsykiatriskt tillstånd