Strukturera mera!

Lisa är tio år och har aldrig varit förtjust i skolan. Hon har alltid haft lätt att lära och skaffa kompisar i klassen, men hon tycker att det är jobbigt med alla krav och måsten. Den här hösten har Lisa börjat årskurs fyra och det har varit en jobbig start. Hon har bytt till skolans mellanstadieenhet och det har därför har det varit många förändringar. Bland annat nya lärare och klassrum, men man har också slagit ihop tre små klasser till att bli två större klasser. På mellanstadiet har man inte längre sin egen bänk, utan personliga böcker har man i en låda i ett av klassrummen. Eleverna byter klassrum och lärare flera gånger per dag.  Nu klagar Lisa nästan varje dag till sina föräldrar; hon inte vill gå till skolan, har ont i magen och i huvudet och vill vara hemma. I början av terminen trodde föräldrarna att det var en förkylning och Lisa fick vara hemma en del. Hennes frånvaro har ökat markant under hösten och föräldrarna känner sig stressade när de tvingar henne till skolan.

Ovanstående beskrivning är fingerad. Men det är heller inte någon ovanlig situation för dagens barn. Vissa barn mår inte bra av de ständiga förändringar som finns under en dag i skolans värld. De kan bero på många olika saker. Det kan vara att arbetsminnet ännu inte är utvecklat för att hålla många moment i huvudet, men det kan också bero på att de har svårt att använda förmågor från en situation till en annan. Just att hela tiden ligga på en nivå som är för hög för ens exekutiva funktioner resulterar i stress som i sin tur kan yttra sig i magont, huvudvärk eller andra åkommor.

Som vårdnadshavare till ett barn som är stressat skulle man önska att skolan organiserade sig så att det inte resulterade i problem för eleverna, men tyvärr är det inte alltid verkligheten. Som förälder står man ibland maktlös inför strukturproblem i skolan. I den nya skollagen som trädde i kraft år 2011 står att eleverna ska undervisas av lärare som är behöriga för ämnet. Det gör att många skolor känner sig tvungna att organisera sig efter ett ämneslärarsystem, vilket kräver mer av eleverna då det blir fler personal- och klassrumsbyten. Ett sätt att underlätta för eleven i denna situation är att arbeta med att förstärka och visualisera – NÄR, HUR och VAR – under skoldagen. Med enkla hjälpmedel kan man ge eleven självständighet och kontroll över sin skoldag, vilket är avstressande. Här kommer några tips på enkla hjälpmedel:

Schemat i ett nyckelband
Ta ett nyckelband och en plastficka som man brukar ha namnskyltar i. Skriv ner dagens schema på en namnskylt och placera denna i plastfickan, som eleven sedan kan ha nära tillhands hängandes runt halsen. På morgonen går man igenom vad som ska hända. Vilka ämnen ska man läsa, vilka lärare ska man ha, vilka klassrum ska man vara i; detta kan till exempel visualiseras med olika färger för olika klassrum. För en del elever krävs mer information; var de ska sitta, vilken mat som är till lunch, et cetera. Ta reda på vilken information som ditt barn behöver. Nyckelband går oftast att köpa i vanlig leksaksaffär och en namnskylt går att finna i en kontors- eller pappershandel.

Klocka som hjälpmedel
Särskilda klockor kan bistå eleverna. Ett sådan är klockan Time timer. Det är ett mer avancerat hjälpmedel som man kan köpa från Kom i kapp. Den har olika visuella funktioner och fungerar som klocka, tidtagning och påminnelselarm. Den hjälper individen att hålla kolla på när och hur länge. Exempel: Time Timer-klocka för 869 kronor per styck på www.komikapp.se.

Kom ihåg-klämmor
Använd två stycken påminnelseklämmor. En före skoldagen som hänger i hallen för att komma ihåg gymnastikpåse, matsäck eller ryggsäckar; en vid slutet av skoldagen. Det finns inspelningsbara kom ihåg-klämmor, där eleven själv kan spela in sina meddelanden om vad man behöver ta med sig. Exempel: Inspelningsbar Kom ihåg-klämma för 124 kronor per styck på www.komikapp.se.