Hundar stimulerar inlärning hos barn med autism

Tänk dig en hund som för en kort stund fungerar som ett slags pedagogisk resurs. Tänk dig att hunden lägger sitt huvud i elevens knä. Tänk dig att eleven läser i en bok och berättar för hunden vad historien handlar om. Detta är inte en alldeles ovanlig syn i dagens skola. Det blir nämligen allt vanligare med så kallade pedagogiska tjänstehundar. Lotta Vedin driver Skolan för pedagogiska tjänstehundar i Helsingborg som utbildar hundteam (förare/personal + hunden) till att bli pedagogiska resurser. Målet är att utveckla och stärka förmågorna hos barn med autism.  

– Jag har gått flera år på universitet men det räcker med att jag kommer innanför skoldörren med en hund och jag märker direkt att den får bättre kontakt med barnen än jag. Det blir hjärta mot hjärta. Hunden upplevs som kravlös, ärlig, utan dold agenda. När vi berör hundarna utsöndras också ett lugn och ro-hormon som heter oxytocin. Jag tror att detta har positiv inverkan på personer med autism när det gäller till exempel koncentrationen. Jag upplever att det uppstår ett lugn och en koncentration när eleven arbetar med hunden.

Naturligt samspel
Idén till Skolan för pedagogiska tjänstehundar föddes delvis när Lotta Vedin såg sonen – som har autism – samspela med deras hundar på ett sätt som han inte samspelade med människor.

– Han hade svårt att ta kontakt med personer när vi fick besök hemma. Men med hundarna hade han ett naturligt samspel som gjorde honom väldigt gott; till exempel att han kastade iväg en boll och att hunden kom tillbaka med den. Hunden gjorde att han utvecklade sina förmågor och blev också ett sätt för oss att kommunicera med honom, säger Lotta.

Hon bestämde sig för att dela med sig av sina erfarenheter till andra och började på ideell basis arrangera olika hundträffar inom Autismföreningen Skåne. Dit kunde barn med autism komma för att träffa, samspela och leka med Lottas och andra hundförares hundar. Gensvaret lät inte vänta på sig.

– En mamma sa att de där hundträffarna en gång i veckan blev en livlina för hennes barn och gjorde så att denne orkade gå kvar i skolan. Då tänkte jag: I stället för att be barnen komma och träffa hundarna, kanske vi ska göra tvärtom och ta hundarna till skolan?

Fem år av utbildningar
Året var 2010, när Skolan för pedagogiska tjänstehundar officiellt startades. Lotta driver skolan – ihop med Anna Nilsson – på halvtid vid sidan av sitt jobb som handledare för personal inom skolor och autismverksamheter.

Under de senaste fem åren har de utbildat över femton pedagogiska tjänstehundar varje år; det är hundägande personal inom skolor eller autismverksamheter som vänder sig till dem. För att föraren ska få genomgå utbildningen måste denne uppfylla minst ett av följande krav: ha minst ett års yrkeserfarenhet med personer med autismspektrumtillstånd, vara nära anhörig till en person med en autismdiagnos eller ha en autismutbildning motsvarande ett år, enligt Lotta.

– Vi har de förkunskapskraven för att vara säkra på att personen förstår målgruppen.

Också hunden genomgår tester i syftet att undersöka dess lämplighet: till exempel hur hanterar den stressade situationer och hur lätt stressar den av efter sådana situationer? Därefter påbörjas en utbildning som pågår i ett år med träffar en gång i månaden. Den första delen består av så kallade lydnadsmoment – att hunden till exempel ska klara av att lägga hakan i handen på barnen och att den bara lyssnar på kommandon från föraren, och inte från barnen. Den andra delen är en specialpedagogisk fortbildning för personalen som bland annat gör en fördjupning inom autism.

– Det är väldigt viktigt att hunden lär sig att bara lyssna på kommandon från sin förare. Den kan få ta emot många kommandon från barnen under en kort tid, men då ska den kunna slappna av och invänta signalen från föraren innan den gör någonting, säger Lotta.

En till en-träning
Till skillnad från många andra pedagogiska tjänstehundar som arbetar i grupp utbildar Lotta och Anna sina hundteam för möten en och en med barnen. Mötena sträcker sig i 20 minuter – det är ungefär så länge som hundarna orkar upprätthålla en hög koncentration. Under mötet används hunden på olika sätt för att stimulera inlärning, kommunikation, samspel, motorik och perception.

– Om det är motorik kan det handla om att barnet ska lära sig att öppna handen fullt ut och sträcka ut fingrarna. Då kan det vara motiverande om hunden lägger ett föremål i barnets hand. Eller att eleven sitter och läser en bok och att denne sedan ska förklara för hunden vad boken handlar om, i stället för att man pratar med personalen. Innehållet i mötet och vad man ska träna på diskuteras alltid på förhand med elevhälsan och pedagogen.  

– Varför gör ni det en och en och inte i grupp?
– Vi har provat i grupp tidigare och märkte då att det blev en konkurrens om hundens och förarens uppmärksamhet. Och en sådan situation gör att man förlorar fokus från lärandet.

– Måste det vara en hund eller kan även andra djur ha en pedagogisk funktion?
– Fördelen med en hund är att kan tränas till att bjuda på vissa beteenden som hjälper eleven att öva på samspel och inlärning. Men till exempel en katt kan vara svårare, den går ju iväg när den vill. Men jag tror att många olika sorters djur kan hjälpa till när det gäller välmåendet, även när man klappar en katt utsöndras oxytocin, säger Lotta.

– Vad tror du om framtiden i Sverige för pedagogiska tjänstehundar?
– Det finns ett stort intresse och jag tror att det kommer att öka. Det är många barn med diagnoser som blir hemmasittande, och då kan tjänstehundarna fungera som en motivation för att komma tillbaka till skolan och reducera stressen som kan uppstå där, säger Lotta.