Djur och ungdomar lär varandra

– Just den här målgruppen har annars blivit eftersatt. Den vanliga ridskolan passar inte alla eftersom den ofta innehåller mycket hierarkier och man ska lära sig snabbt. Här är det viktigast att man som elev känner sig trygg.

Hanna Askered är 27 år och driver verksamheten Lära med djur. Hon har ridskoleutbildning och arbetsträning för barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, lättare utvecklingsstörningar eller stressproblematik.Tidigare arbetade hon som ridskolechef och som rid- och djurlärare vid ett särgymnasium.

– Jag kände mig så himla priviligierad som fick jobba med hästarna och kände att jag ville ge tillbaka, säger Hanna Askered.

Win-win för framtiden
Det är mycket som ska göras i ett stall. Boxar som ska mockas, hästar som ska fodras, in- och utsläpp i hagen och underhåll av all utrustning. Till sin hjälp har Hanna två volontärer, men också så kallade trygghetsanställda ungdomar som deltar i Lära med djur. Trygghetsanställning innebär att arbetsgivare via arbetsförmedlingen får ekonomiskt stöd för att anställa personer med funktionsnedsättningar.

Hannas engagemang för ungdomar med NPF genomsyrar hela verksamheten. Hon har till exempel drivit ridläger kallat win-win där hon haft arbetsträning med ungdomar. Där har de bland annat gått igenom hur man ska bli bemött i ett stall och hur man ska bemöta andra. Genom trygghetsanställningarna har några anställda också kunna ta steget ut och fått arbete på andra stall.

– Det är verksamhetens nisch, att skapa arbetstillfällen och förbereda för fortsatta anställningar på stall och gårdar.

Peppa men inte pusha
På gården i Nacka, utanför Stockholm, finns förutom hästar även en mängd olika djur såsom ankor, höns och kaniner.

– Många som kommer hit har inte umgåtts med djur förut, säger Hanna. Man har kanske sett en hund på andra sidan gatan som man känt sig lite rädd för, men inte mer än så. Då kan det vara bra att börja lite långsamt, som att sitta med en kanin i knäet för att vänja sig eller hämta ägg inne hos hönsen.

Hanna betonar vikten i att saker och ting ska få ta sin tid på gården. Ridningen ska komma som ett naturligt steg från eleven själv, och inte genom stress och press utifrån. På Lära med djur ska alla få utvecklas i sin egen takt.

– Jag försöker alltid peppa, men aldrig pusha, säger Hanna.

Det är därför viktigt att skynda långsamt och låta allt ske stegvis. Allt för att eleverna ska känna sig bekväma.

– Vi är väldigt måna om att gården ska vara en trygg plats. Det är viktigt att de från start känner sig stolta över stallet och platsen de skapar – att den är deras, säger Hanna.

Hjälpa istället för att bli hjälpt
För att gården ska bli en trygg och stimulerande miljö lägger Hanna Askered ner mycket tid på varje enskild elev. Varje elev får även ett helt individanpassat schema och plan. Eleverna brukar tillbringa runt tre timmar per gång på gården, där ungefär en timme går till ridning. På så sätt lär sig eleverna mer kring livet med djur, och utvecklar empati till djuren på gården. Hanna utgår även från en tydlig pedagogik där hon exempelvis berättar olika scenarion för att eleverna ska kunna sätta sig in bättre i andras perspektiv.

– Det brukar växa fram starka band naturligt mellan hästarna och eleverna, de tillbringar ju så mycket tid tillsammans med djuren, säger Hanna.

Men det finns ytterligare en vinning med att arbeta så pass mycket med djuren och hästarna även från marken.

– De flesta som kommer hit har alltid haft någon som hjälpt dem. Här får de själva sköta alla moment med djuren och känna att ”det här har jag fixat själv”. Att de få hjälpa i stället för att bara bli hjälpta.

Tydlighet och struktur
Verksamheten med Lära med djur har därför fått mycket stor betydelse för de barn och unga som vistas där eftersom de känner sig behövda. För många känns det för första gången som att de har ett tydligt syfte och mening, och ungdomarna växer mycket med ansvar då de känner att de har något att jobba för. Att det finns någon som är beroende av dem. Hanna har valt att trycka extra på ungdomarnas betydelse genom att ta in hemlösa djur till verksamheten.

– På så sätt blir det ännu tydligare att de behövs och gör skillnad.

Rent praktiskt fungerar barn och ungdomar med NPF bra i verksamheten, eftersom djuren precis som eleverna, är beroende av mycket tydliga scheman. Hästarna ska släppas ut en viss tid, och det ska också fodras och ridas på bestämda klockslag.

– Jag tycker verkligen att man ska kämpa för att barn och ungdomar i den här gruppen ska få vara bland djur och natur. Det är bra för dem och det finns stöd att få, även om det kan vara svårt att få stöd från LSS. Ridningen får dem att utvecklas både motoriskt och psykiskt, säger Hanna Askered.