Nästa artikel

“Under de omständigheter vi har idag så kommer det bara att bli fler och fler barn som inte klarar av skolan.” Det säger John Steinberg, fil dr i pedagogik, som menar att det svenska skolsystemet har enorma brister.

– I dagens system mår varken lärare eller elever bra. Barnet får skulden för det som är pedagogens brist på kompetens om effektivt ledarskap. Systemfelen – från lärarutbildningen, till målstyrningen, till bedömningssystem till bristen på förståelse för uppdraget gör det svårt att förändra skolans resultat.  Jag trodde man hade nått botten i Sverige men så är det inte. Det blir bara mer komplicerat i vår strävan att individualisera, ta hand om alla nyanlända i skolan och uppnå hundratals olika mål.

John Steinberg, fil dr i pedagogik och författare, är väldigt tydlig i sina åsikter om svenska skolan och dess pedagogik. Han ber om civilkurage från lärarkåren och säger att han är väldigt arg just nu.

– Någon måste våga säga ifrån. Lärare känner för stor lojalitet till dagens skolsystem med dess mängder av mål och bedömningskriterier. Man tycks vara mer lojal mot statsmakten än mot barnen. Rektorer agerar mer lojalt mot förvaltningen än mot barnen och sin personal. Vi måste fundera över i vilket sammanhang elever och personal mår bra, och i vilka sammanhang resultaten blir bra.

Han menar att dagens läroplaner ger dubbla budskap. Å ena sidan ska man ta hänsyn till den enskilda elevens behov, intressen och motivation, å andra sidan förväntas alla barn uppnå samma mål, ofta på samma sätt inom en tidsram som gäller för alla oavsett förutsättningar.

– Det är en värderingskrock utan dess like och det går inte ihop. Trots all vår kunskap om betydelse av intern motivation bygger systemet fortfarande på extern motivation där eleven har näst intill ingenting att säga till om vad han eller hon vill lära sig – eller hur, var, med vem, när och i vilket syfte detta lärande ska gå till.

 

För många olika vuxna
Idén om vad skolan ska vara är felaktig, enligt John Steinberg.

– Under de omständigheter vi har idag så kommer det bara att bli fler och fler barn som inte klarar av skolan. Betygssystemet är obegriplig för många elever och föräldrar med ett abstrakt språk. Och idén att nyanlända som kommer på mellanstadiet ska betygssättas redan efter något år i systemet är rena vansinnet. Hur hjälper det en elev att få sex stycken F?

Ett annat stort problem är ämneslärarsystemet, att det kommer in ett stort antal vuxna i klassrummet varje dag gör att det blir svårt för barnen att skapa relationer, vilket enligt Steinberg är avgörande för undervisning med kvalitet.

– Jag har räknat hur många vuxna som ansvarar för delar av undervisningen och fritidsaktiviteterna i några klasser på låg- och mellanstadiet och det kan bli upp till tjugo personer under en månad – klasslärare, vikarier, resurspersoner, musikpedagoger, slöjdlärare, modersmålslärare, idrottslärare, ämnesspecialister samt alla utflykter man gör där andra utifrån ska undervisa gruppen. Det leder till otydlighet om normer, gör relationsbyggandet svårare och bidrar till en brist på kontinuitet i vardagsrutiner och regler.

 

Ledarskap - ett måste
John Steinberg har skrivit många böcker i ämnet pedagogik. Bland annat en serie böcker om vad de bästa lärare gör rätt, till exempel ”Ledarskap i klassrummet” och  ”Lärarskicklighet: Metoder för framgångsrikt ledarskap”.

– Läraryrket är ett ledarskapsyrke och om inte ledarskapet sitter där så blir det problematiskt. Det är sanslöst att så lite tid ägnas åt ledarskap i klassrummet under lärarutbildningen när läraryrket är ett ledarskapsyrke.

Han har flera idéer om hur ett pedagogiskt ledarskap i klassrummet ska bli bättre. Mängder av småsaker och tillsynes enkla och banala saker gör stor skillnad.

– Var i god tid i lokalen och ta emot eleverna genom att hälsa trevligt och ordentligt på dem. Lägg lite extra tid på de barn som kan upplevas besvärliga. De behöver mer av dig för att knyta an. Fråga dem hur det gick på matchen eller hur det går i deras favoritdataspel. Du behöver veta något mer om dem och hålla dig uppdaterad.

På tavlan ska det stå vad som ska hända i klassrummet under dagen. Och om barnen inte kan läsa så behövs bilder.

– Dessutom behövs alltid en plan A och en plan B.

 

Kroppspråket viktigt
En viktig aspekt på pedagogiskt ledarskap är, enligt John Steinberg, det ickeverbala – hur man som pedagog använder sina ögon, sin kropp och hur man rör sig.

– Det är en konst att gå in i ett rum med 30 fjortonåringar och ta plats och skapa förtroende så att eleverna vill följa dig. Det är ett hantverk och det är inte rumsrent i lärarutbildningen idag. Där arbetar man med studier och forskningsfokus. Det behövs en satsning på det som är det genuina hantverket direkt med eleverna.

Ett hantverk som han menar går att lära sig genom att bli mer medveten om hur man som ledare/lärare beter sig.

– Om jag exempelvis tittar på pappret så fokuserar jag på vad eleven ska arbeta med. Det signalerar att nu är det arbete. Tittar jag på eleven så är fokus eleven. Ska jag hjälpa en elev som har svårt med sin koncentration så stannar jag kvar tre-fem sekunder längre och ser att arbetet är igång innan jag går vidare för att hjälpa nästa person.

 

Fokus på det lyckade
En av lärarens uppgifter är att hantera olika behov i ett och samma klassrum. Metakognition, intern motivation, ansvarsträning, drivkraft och lagarbete är några av skolans viktigaste begrepp, menar John Steinberg.

– Vi måste fråga oss själva när barnet mår som bäst, vad hände då? I vilket sammanhang och med vilken uppgift? Vi behöver fokuserar mer på när eleverna lyckas i stället för att fokusera på deras fel och brister.

Han menar att det är av stor vikt att pedagogerna förstår sin betydelse som ledare. De behöver stå i centrum och samla gruppen till sig för att undervisa, berätta och fånga eleverna.

– Arbetsblad, digitala verktyg och mängder av sociala aktiviteter i all ära, förändringen kommer när man inser betydelsen av sitt eget ledarskap för att leda till kvalitet och förståelse för hur världen fungerar. Våga vara ledare och sköt det snyggt!

John Steinberg om…

…undervisning: ”Undervisning bör vara något som väcker nyfikenhet och hopp. Ämnet är bara en metafor. Uppdraget är att lyfta eleven och inge hopp om att hen kan lära sig vad som helst. Att bli nyfiken på lärandet. Sedan är, exempelvis, matematik ditt verktyg men det är inte ditt uppdrag.”

…läraryrket: ”Läraryrket är ett ledarskapsyrke och om inte ledarskapet sitter där så blir det problematiskt. Många lärare idag har inte gedigen utbildning i det eftersom det ingår så lite ledarskapsträning i lärarutbildningen.”

…sin bok Hur man handskas med besvärliga klasser: ”Titeln är helt galen idag. Så den kan jag inte riktigt stå för. Det finns inga besvärliga barn eller klasser. Idag inser jag att det är många systemfel som har skapat problemen. Alla lär sig inte sittande. Alla är inte bra på att vänta i stillhet. Utmaningen är att lära sig att hantera olikhet och inte önska sig att alla beter sig lika.

Annons