“Här jobbar jag”. Skylten på dörren visar en bild på Maja, 6 år, iklädd sina arbetskläder – en blå sele med texten “Terapihund”. Labradoren Maja arbetar som social tjänstehund och har tillsammans med sin ägare Lotti Sundström genomgått två års utbildning för att få att bli terapihund och skolhund. Det är inte alla som kan bli diplomerade tjänstehundar. För att få diplomen måste hunden uppvisa ett stabilt psyke.
– Hon får förstås reagera på vad som händer, men inte visa ilska eller aggression. Hon ska istället välja att gå undan, säger Lotti Sundström.
Utbildningen finns till för att Svenska terapihundskolan, som diplomerar hundar och deras hundförare, ska kunna se om hunden klarar av de påfrestningar som den kan tänkas utsättas för. Det kan handla om buller, att någon stirrar på den, skrik eller närgångna kramar. De testar om hunden har tendens att bli aggressiv eller rädd, eller om den skulle kunna ta skada av eller vantrivas med att jobba som terapihund.
Jobbat med språkstörning
Maja har också tränats i olika trick så att hon kan leka med barn på ett pedagogiskt vis. Eftersom Lotti Sundström arbetar i skolans värld, med barn och ungdomar som har npf, har Maja även gjort insatser för skolelever. Att arbeta med hundar som pedagogiskt verktyg har genom studier visat sig ha positiva effekter hos eleverna. Fokus är att hjälpa eleven att nå förbättrade resultat enligt läroplanen samt sociala och kognitiva funktioner. Under Majas specialpraktik arbetade hon med ett barn med npf.
– Barnet hade språkstörning och kunde inte läsa och hade svårt för vissa uttal. Barnet hade särskilt svårt för S-ljudet, säger Lotti Sundström.
Med Maja fick eleven träna på att säga “sitt, stanna och snurra…”. Från början blev det bara “itt”, men efter 20 timmars träning kom ljudet igång mer och mer och blev till “ssss...itt” för att slutligen bli “sitt”, berättar Lotti Sundström. Hon utformade även ett memory som barnet och Maja kunde spela ihop. Hon visar hur det går till. Lotti anger kommandot “välj” och Maja nuddar en bricka med nosen, som Lotti då vänder på. Tanken är att barnet sedan ska välja nästa bricka. På memoryt finns bilder på ord som börjar med just S.
Läshundsuppdraget
Att få arbeta med en skolhund hjälper många elever med motivationen, eftersom träningen är lekfull och responsen direkt.
– Det är en villkorslös relation som uppstår när man gosar och tränar med hundar, som man inte får på samma sätt från människor, säger Lotti Sundström.
Ett av skolhundens uppdrag är att vara läshund. Begreppet kommer från början från USA och studier har visat att barn som jobbat med läshundar bland annat fått mer självförtroende och självkänsla i sina relationer med klasskamrater, och att de oftare frivilligt läser högt i klassrummet.
– Maja har träffat två barn som läst för henne. Hon ligger gärna med huvudet i deras knä medan de läser, säger Lotti Sundström.
Förutom att öka lusten att arbeta hos barnen får hon dem att koncentrera sig mer eftersom de tycker att det är så kul och mysigt att rå om Maja.
– Ett av barnen vägrade läsa högt för lärare eller i klassen, men han kunde tänka sig att läsa högt för Maja. Sedan tordes han ha högläsning även för sin lärare.
Älskar sitt arbete
Det var Lottis dotter, som är lärare, som kom med förslaget att Lotti skulle utbilda Maja till skolhund efter att hon haft med sig hunden på ett barnvaktsuppdrag.
– Maja älskar barn, deras energi och att leka med dem, säger Lotti.
Och det märks på Maja att hon trivs med sitt jobb. När Lotti plockar fram lådan med pedagogiska leksaker börjar svansen vifta. Hon skuttar fram till pusselbitarna som Lotti har lagt ut på gräsmattan, tar dem i munnen och springer tillbaka med dem till pusselbrickan. Som belöning får hon en bit morot. Även Lotti Sundström uppskattar arbetet med barn.
– Barn är så direkta. Det är så utvecklande att göra detektivarbetet – att hitta nycklarna till olika problem eller låsningar och involvera hunden i det. Det gör så stor skillnad, säger hon.
Tränas i självständighet
Nu har Maja och Lotti fått ett fast uppdrag på ett boende för ungdomar med autism. Där är Majas uppdrag att hjälpa till med att få ungdomarna att komma ut på promenader och tränas socialt. Men också att lära sig ta hand om sig själv, sin hälsa och sina behov.
– Utgångspunkten kan vara att ta reda på vad man behöver för att må bra och så börjar vi med att ta hand om hunden. Vad behöver Maja för att trivas; mat, lek, promenader och så vidare. Och så bygger man på det – vad behöver du för att må bra? Det är också mycket stresshantering och ett kravlöst umgänge som dessa ungdomar mår bra av.
Terapihunden kallas även för social tjänstehund. En social tjänstehund med förare arbetar för att öka deltagarens motivation, välbefinnande och hälsa. Hundteamet arbetar med fysisk, psykisk, social och kognitiv träning. Terapihunden arbetar inom vård, skola och omsorg. Terapihundföraren är en diplomerad hundförare som arbetar med sin hund antingen enskilt eller i samarbete med legitimerad personal. Hundteamets uppgifter är att göra målinriktade besök och ska arbeta med målinriktade metoder som dokumenteras och utvärderas. Terapihundsutbildning med godkänd examen ger behörighet till att arbeta yrkesmässigt som tjänstehundsteam.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Brett spektrum inom autism och fler autismdiagnoser väcker debatt
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så här funkar WISC-testet
- Psykiatrin förändrar synen på autism och adhd
- ”Autism hos kvinnor riskerar att gå obemärkt förbi”
- Så fungerar adhd-medicin
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån