Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån

Inom psykologin innebär begreppet ”mentalisering” förmågan att förstå sina egna och andras tankar och känslor. Det handlar alltså om att förstå både sin egen och andras inre värld; vad det är som får mig att agera och reagera som jag gör, och vad det är som får andra att agera och reagera som de gör.

– De allra flesta av oss kan redan det här. Vi använder vår mentaliseringsförmåga dagligen, utan att veta om det. Men förmågan går att träna upp genom att bli mer medveten om den, vilket är ett ovärderligt verktyg i relationer och konfliktsituationer. Det är när vår förmåga brister eller vi möter personer som saknar den helt som det blir problem, säger Jacqueline Joo.

Hon är KBT-terapeut med inriktning på sociala relationer och författare till boken ”Din dolda sociala förmåga: skapa bättre relationer med mentalisering” (Roos & Tegner), som riktar sig till alla som är intresserade av det sociala samspelet.

Handlar om känsloreglering
Mentaliseringsteorin handlar i grunden om att vi alla är unika och upplever olika situationer på helt unika sätt. Och rent praktiskt handlar mentalisering bland annat om känsloreglering, det vill säga att kunna ”ha koll” på sig själv och bromsa sig själv genom en förståelse för vad det är som triggar den egna reaktionen, men också genom att ha förståelse för det som påverkar andra människor. Mentalisering tangerar angränsande begrepp som Theory of mind (att förstå andras tankegångar), empati, emotionell intelligens och metakognition (förmågan att tänka om sina tankar), men är bredare eftersom det innefattar både tankar och känslor, både hos sig själv och hos andra.

– Mentalisering är ingen stor nyhet, men oerhört få människor känner till begreppet. Om vi kan bli medvetna om hur och när vi brister i vår förmåga, och hur vi kan väcka mentaliseringen till liv igen, skulle det bidra till att vi förstod varandra bättre, bråkade mindre och hade bättre sociala relationer, säger Jacqueline Joo.

Förmågan varierar från situation till situation och påverkas av dagsform och humör. Men personer med NPF har generellt betydligt svårare att sätta sig in i hur andra tänker och känner. Enligt forskningen har personer med autism särskilt svårt, både när det gäller reflektioner över den egna inre världen och andras.

– Om man arbetar med personer som har bristande mentaliseringsförmåga är det viktigt att vara  tydlig med det som de inte kan läsa av, att till exempel säga: ’i natt sov jag inte så bra och därför har jag mindre tålamod i dag’, säger Jacqueline Joo.

Därför är mentaliseringsförmågan kanske ännu viktigare hos lärare, skolpersonal och andra som arbetar med personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Självkännedom och tydlighet viktigt
Genom ökad självkännedom, som är grunden i mentalisering, blir det också möjligt att vara tydlig mot andra så att de bättre kan förstå dig. I en arbetssituation kan det till exempel handla om att vara tydlig mot elever, men också mot kollegor, så att man bättre kan hjälpa varandra, menar Jacqueline Joo.

– Genom att både granska sig själv och förmedla vad jag tänker och känner till andra, minskar risken för onödiga konflikter och missförstånd. Det låter enkelt, men för många kräver det övning och ett ständigt inre arbete. Man behöver inte vara på pricken rätt ute när man förmedlar vad man känner, men man behöver flagga upp att något inte känns helt okej, så att andra får en chans att förstå, säger hon.

Ställ frågor till dig själv
Att ställa frågor till sig själv är en bra start för att börja träna upp din mentaliseringsförmåga ytterligare.

– Jag är gissar att de som jobbar med barn med NPF ofta redan är duktiga på mentalisering, men de får inte tappa bort sig själva och sina behov på vägen. Det är viktigt att stanna upp och granska sig själv och ställa frågor, säger Jacqueline Joo och ger exempel: Hur kommer det sig att jag beter mig så här? Hur mår jag i min roll på den här arbetsplatsen? Hur kommer det sig att jag har mer tålamod med ett barn och mindre med ett annat? Finns det faktorer jag kan jobba med? Behöver jag få hjälp? Varför gick Lisa iväg och blev arg, var det något som hände som jag inte hann uppfatta?
En förståelse för en situation har många fördelar: man blir bättre på att reglera känslor, får lättare att skilja på fantasi och verklighet, blir mindre fördomsfull mot andra, dömer inte sig själv lika hårt och tar inte åt sig lika personligt av andras agerande.

Ställ frågor till andra
Lika viktigt är det att också ställa frågor till andra, exempelvis: ”Jag uppfattar att du har en dålig dag i dag. Stämmer det? Har det hänt något du vill prata om? Jag finns här.” Eller att pausa andra i deras reaktioner: ”Vänta lite, vad är det som händer nu? Vad fick dig att reagera såhär? Och vad är det du känner nu? Kan vi prata om det här.”

– Arbetar man med personer som har bristande mentaliseringsförmåga behöver man ofta hjälpa dem att reglera sina känslor eftersom de inte klarar det själva. Det gör man bland annat genom att hjälpa dem förstå vilken känsla som dök upp, varför de fick känslan och vad de kan göra åt situationen. Mentalisering handlar inte om att ”läsa” andra människor fullt ut, för det är inte möjligt, utan det handlar om att skapa en nyfikenhet på sitt eget och andras beteenden, säger Jacqueline Joo.