Livsmedelsverket vill öka D-vitaminet i maten – förslaget välkomnas av autismforskare 

D-vitamin är ett näringsämne som ofta vållar diskussion. Å ena sidan nämns D-vitaminbrist i samband med flera sjukdomar. Å andra sidan är det svårt att få i sig D-vitamin. Vår främsta källa till näringsämnet är solen. När strålarna träffar våra kroppar producera kroppen D-vitamin. Men eftersom vi i Norden knappast är bortskämda med många soltimmar behöver vi komplettera vårt intag med näringsrik kost. Spädbarn rekommenderas D-droppar från BVC från födseln och upp till två års ålder. Flera av våra livsmedel – däribland mejeriprodukter som mjölk, yoghurt och fil – är också D-vitaminberikade. Nu vill Livsmedelsverket att svenskarna ska äta ännu mer D-vitamin. De har lagt ett förslag som handlar om att höja både berikningsnivåerna och mängden livsmedel som är berikade.

– I det nya förslaget ska mjölk som har en fetthalt på tre procent eller lägre D-vitaminberikas, och i högre halter än idag. Idag gäller obligatorisk berikning för mellanmjölk och lättmjölk. En annan nyhet i förslaget är att vegetabiliska oljor, till exempel rapsolja, som produceras i Sverige ska berikas. Precis som tidigare berikas matfetter som till exempel margarin för matlagning och för att ha på smörgåsen. Sammanlagt innebär åtgärderna att det blir lättare för svenskarna att få i sig tillräckligt med D-vitamin från maten, säger Hanna Eneroth, nutritionist på Livsmedelsverket.

Autism och D-vitamin
Vad har då D-vitaminer att göra med neuropsykiatriska diagnoser? En hel del, visar det sig. De senaste decenniet har forskarvärlden både i Sverige och internationellt blivit allt mer intresserad av kopplingen mellan D-vitaminer (eller snarare bristen på dem) och autismspektrumtillstånd. En amerikansk forskare har lagt fram hypotesen om att D-vitaminbrist hos mammor under graviditeten kan öka risken för att fostret utvecklar autism.

– Teorin får stöd i studier från Sverige, USA och England om födelsedatum, där det visar sig att barn med autism i högre utsträckning än förväntat är födda under februari och mars. Det är en period då D-vitaminnivåerna hos befolkningen är väldigt låga, säger Mats Humble, överläkare i psykiatri vid universitetssjukhuset i Örebro.

Mats Humble publicerade år 2010 en studie där han undersökte D-vitaminnivåerna hos vuxna med olika neuropsykiatriska diagnoser. Det visade sig att personer med autismspektrumtillstånd har lägre nivåer än personer med adhd, depression eller schizofreni.

Samtidigt är det somliga forskare som menar att det är tillstånden som orsakar de låga D-vitaminnivåerna – inte tvärtom. Det vill säga att det finns ett beteende hos personer med autismspektrumtillstånd – som att de kanske äter på ett visst sätt eller inte befinner sig i solen under sommarmånaderna – som skapar de låga D-vitaminnivåerna.

Men Mats Humble berättar att han i samarbete med Elisabeth Fernell och Christopher Gillbergs forskargrupp i Göteborg har genomfört en studie, publicerad 2015 i Molecular Autism, som pekar på motsatsen. I studien undersökte de blodprover (lagrade i en biobank) från spädbarn. De samlade material från syskonpar där det ena barnet hade fått diagnosen autismspektrumtillstånd – medan syskonet fortfarande vid 7-8 års ålder inte hade en sådan diagnos. Det visade sig att barnen med autismdiagnos hade signifikant lägre D-vitaminnivåer redan när de var nyfödda jämfört med sina syskon utan diagnos. Eftersom barnen då inte har hunnit påverkas av autism-relaterade livsstilsförändringar, pekar undersökningen på att det är de låga D-vitaminnivåerna som orsakar diagnosen – inte tvärtom, enligt Mats Humble.

– Om man sammanställer studierna som finns i dag så visar de att barn med autismspektrumtillstånd överlag har lite lägre D-vitaminnivåer, säger han.

– Vad är det då D-vitaminerna gör?
– Vi vet att D-vitamin behövs för att kunna bilda vissa signalsubstanser (till exempel dopamin och serotonin), och att det stimulerar bildningen av ett tillväxthormon för nervceller, nerve growth factor (NGF), som har stor betydelse för fosterhjärnans utveckling. Det är alltså ganska rimligt att brist under fosterstadiet skulle kunna påverka hjärnans utveckling. Dock vet vi inte hur låga nivåer som krävs för att detta skall visa sig. Troligen är olika individer olika känsliga bland annat av genetiska skäl.

– Vad tycker du om Livsmedelsverkets nya förslag?
– I detta läge är det givetvis positivt att Livsmedelsverket gör vad de kan, för att så få som möjligt ska gå omkring med för låg tillgång på D-vitamin. Tidigare har endast vissa mejeriprodukter berikats, och det är ju inte alla som använder just dessa. Kan man berika andra typer av livsmedel, så borde fler kunna dra nytta av berikningen.