Adhd-läkemedel misstänks orsaka hjärtsvikt

Hjärtsvikt, som är ett livshotande tillstånd som kan ha akuta effekter, har en medelålder på 75 år. Det har nu kommit in fallrapporter om att personer, även yngre vuxna, som gått på långvarig läkemedelsbehandling för adhd har fått hjärtsvikt.  

– Det finns en misstanke om att det kan orsakas av centralstimulerande medicin, säger Emma Frans, doktor i medicinsk epidemiologi och forskare vid Karolinska institutet och University of Oxford.

Hon ingår nu i ett stort forskningsprojekt för att se bredare på hur de långsiktiga effekterna och bieffekterna av adhd-läkemedel.

– Vi har starka bevis för att adhd-medicin är effektivt på kort sikt och att de kortsiktiga biverkningarna är relativt milda, inte livshotande i alla fall. Däremot finns det stora kunskapsluckor i hur de här medicinerna påverkar en på lång sikt och det är viktigt att vi fyller dem.

Ökad medicinering
Användandet av adhd-medicin blir allt vanligare både hos barn och vuxna. Förskrivningarna av adhd-mediciner har ökat dramatiskt de senaste åren. År 2006 fick 20 000 personer adhd-läkemedel jämfört med 2013 då 80 000 personer fick det.

– I studien är vi framförallt intresserade av medicinerna med centralstimulerande effekt som Concerta och Ritalin. Vi kommer att jämföra dem med läkemedel utan centralstimulerande effekter som Strattera, för där tror vi inte det har någon effekt för hjärt- och kärlsjukdomar.

Studien delar in urvalet av personer i fyra grupper – de med adhd-diagnos som medicinerar med centralstimulerande läkemedel, de som medicinerar med andra läkemedel, personer med adhd-diagnos som inte medicinerar alls och personer utan adhd-diagnos.

– Vi använder våra svenska register, bland annat läkemedelsregistret. Vi tittar på alla personer som hämtat ut läkemedel och följer dem över tid. Vi länkar läkemedelsregistret till patientregistret och tittar på huruvida de som fått den här typen av medicin har ökad risk att komma in till sjukvården för hjärtsvikt, säger Emma Frans.

Mer kunskap behövs
Centralstimulerande preparat kan höja pulsen och öka risken för högt blodtryck. Men samtidigt vet man också att exponering av riskfaktorer som alkohol och droger är vanligare hos personer med adhd, och tendensen att röka är större vilket i sig ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar.

– Vi ska kolla på sambandet och hur det påverkas av adhd-medicin, säger Emma Frans.

Ett problem med studien kan vara att olika typer av patienter får olika typer av läkemedel. Om läkaren vid utskrivandet får reda på att man har hjärt-kärlsjukdom i släkten, väljer man att ge en annan medicin från början, vilket kan påverka forskarnas analyser.

– Vi använder olika typer av statistiska metoder i analysen för att kunna kontrollera sådana saker, men man kan aldrig bortse från att det kan påverka resultatet, säger Emma Frans.

Förhoppningen är att studien ska fastslå att medicinerna är effektiva och inte associerade med livshotande bieffekter.

– Vi tycker inte man ska sluta behandla. Men om vi hittar potentiella risker är det väldigt viktigt att känna till dem. Särskilt om det finns en osäkerhet i om en patient ska få medicinering eller inte, då ska man kanske tänka en extra gång.

Emma Frans menar att utgångspunkten för studien är att hitta när läkemedlen ska användas och för vilka personer.

– Vi vill inte visa att adhd-mediciner är räddningen på alla våra problem eller att de är jättefarliga. Vi ska samla in mer kunskap så vi kan erbjuda bättre vård, säger hon.

Studien beräknas vara klar under våren 2016.