Nästa artikel
Premium När vi skjuter upp sysslor medvetet, trots att det får negativa konsekvenser, kallas det prokrastinering. Och det gäller att vara vaksam. Om det här beteendemönstret tar över för mycket kan det orsaka en hel del onödigt lidande.
De flesta känner nog igen det där med att gärna skjuta upp en svår arbetsuppgift, disken eller storstädningen. Sådant som känns mindre roligt att ta tag i, helt enkelt. Men prokrastinering kallas den här typen av uppskjutarbeteende först då vi medvetet skjuter på en uppgift – trots insikten om att det kommer att få negativa konsekvenser. När prokrastineringen ställer till det i större utsträckning kallas den patologisk och blir ett dysfunktionellt beteendemönster som gör det
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Så här funkar WISC-testet
- Hallå, känner du inte igen mig? Ansiktsblindhet vid autism
- 7 lästips om den turbulenta tonårstiden
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Ny mottagning ska ge bättre vård vid autism och psykisk ohälsa
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Ny bok utmanar den rådande synen på autism och adhd