”Min gitarr är en sköld”

Det är en lördagskväll på ett företagsevent i centrala Stockholm. På scenen – iklädd jeans, skinnjacka, rutig skjorta och med en gitarr i händerna – står trubaduren Josef Nordin. Han framför klassiska låtar med bland andra Beatles, Bob Dylan, Cornelis Vreeswijk och Ted Gärdestad. På sättet som Josef Nordin spelar och sjunger märks att han brinner för musik. Men för honom är musiken något mer än en passion. Det är ett slags brobyggare till andra människor, ett socialt verktyg som underlättar interaktionen och kommunikationen.

– Musiken har betytt mycket. Utan den hade jag haft det svårare att ta kontakt med andra, säger han när Special Nest träffar honom på ett kafé i Stockholm.

Fyra föräldrar
Josef Nordin flyttade två dagar gammal till sina fosterföräldrar i Tyresö utanför Stockholm eftersom hans biologiska föräldrar inte kunde ta hand om honom. Fosterföräldrarna märkte ganska snart att han var ett annorlunda barn. Han hade specialintressen, exempelvis dinosaurier, och gillade att ställa leksakerna i en viss ordning. När han var fem år diagnostiserades han med asperger och de första åren i grundskolan gick han i en specialklass.

– Mina biologiska föräldrar kom ofta på besök och vi har alltid haft bra kontakt. Det har vi än i dag. Jag ser på det som att jag har fyra föräldrar, säger han och skrattar till.

Isbrytaren
När Josef Nordin var elva år inträffade en händelse som kom att få en avgörande betydelse för hans framtid – han började spela gitarr. Han förstod snabbt att han hade en musikalisk fallenhet. Han kunde enkelt plocka ut låtar från instrumentet och memorera mängder med sångtexter. Detta ledde till att han mellan årskurs fyra och nio gick i en skola med musikalisk inriktning och sedan ett musikprogram på gymnasiet. Musiken underlättade umgänget, särskilt med flera personer samtidigt. Josef Nordin berättar att han alltid har haft svårt med det sociala samspelet i grupp, men gitarren och sången har fungerat som en isbrytare.

– Jag har ofta känt mig obekväm i grupp. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Men om gitarren kommer fram går det enklare. Någon kan be mig spela en låt och på det sättet får vi kontakt. Vi kan hitta något gemensamt i musiken, säger han.

Turné i USA
Direkt efter gymnasiet startade Josef Nordin en egen trubadurverksamhet som innebär att han spelar och sjunger på privatfester, bröllop, krogar och företagsevent runtom i landet. Dessutom har han under tre somrar varit på turné i USA med ett av Sveriges största rockabillyband, The Cadillac Band. Han håller också föreläsningar blandade med livemusik, bland annat riktade till föräldrar med barn med npf. Målsättningen är att sprida kunskap om hur det är att leva med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Han vill förmedla att en diagnos inte bara behöver vara en svårighet som ska övervinnas utan också en tillgång. 

– Många med asperger har ett specialintresse och är ofta duktiga på vissa ämnen. Jag försöker berätta att man ska utnyttja det och vända det till sin fördel, säger han.

Vandrande musikbibliotek
I dag har Josef Nordin en repertoar som omfattar 1500 låtar. Det betyder inte att han har en Spotifylista med så många låtar, utan att han kan dem utantill. Därför var det inte konstigt att han på högstadiet kallades för ”jukeboxen”; ett slags musikbibliotek. Han har ett fotografiskt musikminne och behöver bara spela låtar ett par gånger för att minnas texten och ackorden.

– Jag har lätt för att komma ihåg fakta, det har nog att göra med min diagnos. När jag var fem år kunde jag enkelt komma ihåg de latinska namnen på dinosaurier.

Blir du aldrig nervös när du står på scenen?

– Nej. Utan gitarren kan jag tycka att det är jobbigt att socialisera. Med gitarren är allt lugnt, även om det är flera tusen i publiken. Min gitarr är en sköld.

Vad ska du göra i framtiden?

– Målet är att fortsätta med musiken och göra ännu fler spelningar och föreläsningar. Jag vill också sprida kunskap om neuropsykiatriska diagnoser. Det är ett osynligt handikapp som inte syns lika mycket som ett fysiskt. Det gör att fördomar kan uppstå. Jag hoppas kunna minska fördomarna med mina föreläsningar.