Tidigare i höstas sände SVT programserien ”Mitt psyke och jag” där sju personer med psykisk ohälsa filmade sig själva under ett halvår. En av deltagarna var beteendevetaren, föreläsaren och författaren Jessica Hjert Flod.
– Det var väldigt jobbigt att delta i projektet. Att filma sig själv är väldigt svårt psykiskt och jag tänkte ”Herregud, vem tror jag att jag är?”. Men samtidigt tänkte jag att jag gör det ändå. Jag ville hantera det på samma sätt som alla mina andra rädslor, ta mig över dem, säger Jessica Hjert Flod.
Hon tycker att serien skildrade hennes komplicerade vardagsliv på ett bra sätt.
– Det är väl sådan jag är. Jag är medveten om när jag är hypokondrisk och kan se det utifrån, eftersom jag jobbar med det. Jag vet att de här känslorna inte är någon verklig fara, men ändå mår jag dåligt av det. När vi såg programmet efteråt, jag och min man, satt vi och skrattade åt hur jag var. Det syns inte utanpå hur rädd jag faktiskt var vid den tidpunkten.
En bok av bara farten
Att gå emot sina rädslor har blivit en del av Jessica Hjerts Flods vardag och liv. Hon berättar att det är ett aktivt val hon har gjort. Något som blev än mer tydligt då hon fick sin diagnos vid 32 års ålder.
– Först mådde jag jättedåligt. Men då ställde jag mig frågan hur jag kunde vända detta till något bra.
Hon kom fram till att hon ville prata och visa upp sig och sina diagnoser för att andra också skulle våga söka hjälp. Det har resulterat i en kandidatexamen som beteendevetare, två böcker och flertalet föreläsningar. Under det kommande året siktar Jessica Hjert Flod på att magisteruppsatsen i kriminologi ska vara färdig och utöver det jobbar hon även heltid inom kriminalvården. Hon beskriver att hon alltid varit väldigt driftig och gör nya saker hela tiden.
– Det första jag gjorde inom psykisk ohälsa var boken Måste alla vara så jävla lyckliga hela tiden!, för jag blev deprimerad när jag fick mitt första barn. När jag kom ur processen så funderade jag över hur jag kunde vända skiten till något bra.
Från början var inte tanken att publicera någonting, utan Jessica Hjert Flod ville skriva av sig för att slippa bära vidare på mörkret hon hade inom sig.
– Plötsligt var det en bok, det gick av bara farten, säger hon.
Svårt att reglera energin
Jessica Hjert Flod har diagnoserna adhd och GAD (Generaliserad ångest). För henne är ångesten det svåraste att leva med i vardagen.
– Adhd inte har gett mig lika mycket negativa konsekvenser, ångesten är mer kännbar.
Däremot har hon fått höra att adhd-diagnosen kan vara anledningen till ångesten.
– Det är svårt att säga att hur min adhd tar sig uttryck, men jag har inte hittat riktigt rätt i det här med att gasa och bromsa. Jag kan gå på för hårt och har svårt att vila och slappna av och det är mitt stora problem. Jag blir också lättare utmattad och trött, är inte särskilt social utan håller mig mycket för mig själv och behöver längre tid att återhämta mig än andra.
Ångesten har varit en trygghet
Samtidigt som Jessica Hjert Flod önskar att hon slapp ha några diagnoser, har hon tidigare känt att hon inte vill vara utan dem.
– Men det hör ihop med ångestsyndromet att jag är rädd för att förlora dem. Visst, hade jag magiskt kunnat få bort det utan mediciner, och mått bra, så hade jag nog gjort det. Men jag är väldigt rädd för mediciner. Ångesten varit en trygghet, eftersom man inbillar sig att det är tryggt att förbereda sig på det värsta som kan hända. Men jag har förstått nu att det ger en falsk trygghet. Att ha dessa ständiga katastroftankar är en plågsam tillvaro!
Generaliserat ångestsyndrom, GAD
Cirka 5–7 procent av befolkningen lider av Generaliserad ångest, GAD. Den som lider av GAD har oftast inga särskilda fobier och drabbas i allmänhet inte heller av ångestattacker. Istället resulterar det i en överdriven ängslan som påverkar hela ens liv. Om man har generaliserat ångestsyndrom känner man sig mer eller mindre konstant ängslig och osäker. Det gör att man kan ha svårt att koncentrera sig. Man kan känna sig pessimistisk, rastlös, lättretlig, stressad och spänd. Den ständiga oron gör att man lätt blir uttröttad, samtidigt är det vanligt att man sover dåligt om orostankar finns där när man ska sova. Man kan också få kroppsliga symtom som spända muskler, huvudvärk, hjärtklappning, ont i magen eller orolig mage.
När man har generaliserat ångestsyndrom är man ofta medveten om att personer i ens omgivning tycker att man oroar sig i onödan.
Generaliserat ångestsyndrom kan behandlas med läkemedel, KBT eller annan terapi, eller en kombination av båda.
Källor: 1177, ÅSS, Psykologiguiden.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Spel byggt på hjärnforskning får barn att prestera bättre i skolan
- Så här funkar WISC-testet
- Biologisk klocka även för män
- Psykologernas 10 tips för bättre relationer i skolan
- Svagbegåvade elever hamnar mellan stolarna
- 10 saker varje barn med autism önskar att du visste
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor