Undersökningen Skolbarns hälsovanor visar att Svenska ungdomar mår allt sämre psykiskt och att den psykiska ohälsan har ökat hos både pojkar och flickor sedan 1980-talet.
I första hand är det hos de svenska tonåringarna där problemen ökat mest och studier visar att andelen barn som skrivs in på sjukhus på grund av psykisk ohälsa mer än fördubblats de senaste 20 åren.
Eftersom väntetiden kan vara lång hos den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin samtidigt som väntan kan förvärra problemen har Sveriges Kommuner och Landsting, under arbetsnamnet Uppdrag psykisk hälsa, tagit fram ett dokument för att på sikt skapa en nationell definition av modellen Första Linjen.
Första linjen är enklare insatser som tidigt ska kunna fånga upp ungdomars psykiska ohälsa och finns idag i olika former inom primärvården, socialtjänsten, BUP, ungdomsmottagningar och familjecentraler över hela landet.
Projektchef för Uppdrag psykisk hälsa, IngMarie Wieselgren, skriver i Läkartidningen den 4 november att professionsföreningar och myndigheter kommer att bjudas in till dialog om materialet den 19 januari 2016.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Spel byggt på hjärnforskning får barn att prestera bättre i skolan
- Så här funkar WISC-testet
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så fungerar adhd-medicin
- Psykologernas 10 tips för bättre relationer i skolan