Nytt test fångar upp språkliga svårigheter hos 4-åringar

– De material som används vid fyraårskontrollerna idag är inte normerade. De är dessutom från 70-talet och avspeglar dåtidens barnspråksforskning, säger Ann Lavesson, leg logoped och en av de tre som konstruerat Språkfyran.

Hon berättar att BVC-kontrollerna idag fokuserar på barns uttal av ord, men att det inte är den tydligaste indikatorn på djupare språkliga svårigheter.

– Om man ser språkutveckling som en trappa med kontakt och språkförståelse i botten, ordkunskap på mellanstegen och grammatik och uttal högst upp är faktum att ju lägre ner på trappan ens svårigheter ligger, desto svårare problem har man, säger Ann Lavesson.

Gediget arbete
Språkfyran är ett normerat och evidensbaserat screeningstest för 4-åringar, något som inte funnits tidigare.

– En screening ställer särskilda krav, i den ska man kunna identifiera barn med typisk språkutveckling likväl som de som behöver extra stöd.

Arbetet med Språkfyran har tagit fem år och innefattat över 430 barn och deras familjer i tre olika studier. Tillsammans med BVC-sköterskor har författarna utvecklat ett test som inte tar så lång tid att göra, det måste hinnas med under rutinkontrollen på BVC-besöket, men samtidigt innehålla de mest effektiva uppgifterna.

– Där har Martin Lövdén (professor i psykologi, reds anm) varit en klippa! Han är jätteduktig på psykometri – testkonstruktion – och vi har gått från att ha 78 uppgifter som tog 30 minuter att genomföra till ett test på 10 minuter.

Enligt BVC-sköterskornas önskemål är testformuläret utformat med en blankett där de kryssar i om barnet gjort rätt eller fel. Summan av antalet rätt/fel-kryss indikerar sedan om barnet har en åldersadekvat språkutveckling eller om det ska erbjudas en remiss till en logoped för vidare utredning.

– Tidiga insatser är viktigt för att det kan bli pålagringar om man ingenting gör. Problemen växer med kraven i livet. Det är jätteviktigt att barnen får hjälp och att föräldrarna får stöd, säger Ann Lavesson.

Vill bryta mönster
Forskningen har i över 20 år vetat att det inte är uttalssvårigheter som är den tydligaste indikator på språkstörning. Men de kliniska screeningtesterna har inte hängt med.
– Det tysta språket, språkförståelsen och att kunna organisera ordkunskapen har det inte funnits test för på BVC. Vi vet att man riskerat en överremittering av barn med lättare problem och en underremittering av de barn som har större språkliga utmaningar, säger Ann Lavesson. Det är det mönstret vi vill bryta med hjälp av Språkfyran.

Språkfyran är utformad med konkreta uppgifter där barnet ska peka, sortera, repetera och berätta. Det tysta språket och språkförståelsen testas genom att barnet får lyssna till ett ord och peka på den bild som passar, till exempel ”det regnar”. Det finns då fyra bilder att välja på, men bara en är rätt.

Barnet ska också sortera bilder i olika kategorier. Den klassiska Fem myror-leken ”vem ska bort” används också i testet där barnet ska sortera ord genom att välja bort en av fyra bilder som avviker. I testet ska barnen också repetera så kallade non-ord, påhittade ord utan betydelse.

– Nonordsrepetition är väldigt utslagsgivande, säger Ann Lavesson. Ett non-ord är som ett ord man hör för första gången, och har man svårt att uppfatta ljudkedjan i ett sådant ord har man ofta svårt att lära sig språk. Både ordförståelse och ordproduktion påverkas. Om jag säger ”vadaban” till dig ska du kunna urskilja ljuden va-da-ban.

Det är just kombinationen av språkförståelse, ordkunskap och nonordsrepetition som utgör testets styrka enligt studierna.

Fångar upp fler svårigheter
Materialet Språkfyran trycktes nu i augusti 2015. Ann Lavessons förhoppning är att materialet sprids på Sveriges barnavårdscentraler.

– För barnens skull hoppas jag att detta kommer att användas. Ett barn med svårigheter i ordförståelse har tidigare kunnat glida igenom språktesterna om det haft ett bra uttal. Den här screeningen fångar upp svårigheter i alla språkområden.