Legilexi ska öka elevernas läsfärdigheter

Nu finns ett automatiserat och digitaliserat bedömningsstöd som ska hjälpa lärare att anpassa undervisningen för alla elever, inklusive barn som har svårt att lära sig läsa och skriva. Verktyget har tagits fram av ett forskningsteam vid Linnéuniversitetet i Växjö och vid Linköpings universitet tillsammans med stiftelsen Legilexi. Den före detta gymnasieläraren Thomas Nordström är en av de medverkande forskarna. Han är universitetslektor vid Linnéuniversitetet.  

– Bedömningsverktyget Legilexi bygger på läsmodellen Simple view of reading, där läsfärdigheter hos elever kartläggs, säger han till Special Nest.

Den teoretiska modellen Simple View of Reading lanserades under 1980-talet av forskarna Philip Gough och William Tunmer. Modellen definierar läsning som en produkt av två grundläggande färdigheter: avkodning och språklig förståelse. Avkodning är de tekniska aspekterna av läsning, alltså att kunna göra om rader av bokstäver till ord. Med språkförståelse menas språklig förståelse på ord-, menings- och pragmatisk nivå.

– Med Legilexi kartläggs delkomponenter till avkodning och språklig förståelse. Sedan använder vi också Response to intervention, som handlar om läsundervisningsanpassningar, och Formativ bedömning, som innebär att kartläggningen används framåtsyftande och att lärare får feedback på elevernas läsutveckling.

Testerna görs i läs- och surfplattor
Läsfärdigheterna undersöks tre gånger per år mellan årskurs 1-3. Det genomförs nio olika tester vid varje testomgång, som vart och ett alltså kartlägger elevens färdighetsnivå utifrån modellen Simple view of reading. Testerna finns i Legilexis app som lärarna har installerat i surfplattor.

– Vi ger läraren möjlighet att ta del av evidensbaserade läsinlärningsmetoder. Det kan handla om att träna på avkodning och bokstav-ljudkombinationer, men också att organisera undervisningen utifrån grupper eller olika läsövningar.

Eleverna genomför sju av testerna individuellt, och två av testerna kräver att läraren testar ”face to face”. 

– Det unika är att vi har kunnat lägga in testerna i surf- och lärplattor, och att eleverna sedan har kunnat göra testerna direkt i dessa. En dator räknar ut vad de får för resultat och utifrån de graferna visas en rekommendation om undervisningsupplägg, som läraren får ta del av, säger Thomas Nordström.

Undervisningsrekommendationerna kan handla om att någon elev får träna på bokstäver eller bokstävernas ljud, medan någon annan kan få träna på läsförståelsestrategier.

– Det här upprepas under hela lågstadiet, tre gånger per år och nio tillfällen totalt. Läraren kan alltså följa utvecklingen under tre år, säger Thomas Nordström, som är glatt överraskad över responsen.

Snöbollseffekt
Legilexi lanserades 2016. Idag har projektet 14 000 deltagande lärare och över 125 000 elever som använder verktyget.

– Det är helt otroligt! Vi har aldrig gjort reklam för detta utan bara satt igång projektet som sedan har spridit sig, som en snöboll som satts i rullning.

Poängen är att klassläraren testar samtliga elever och där ingår också elever som har det svårare med läsningen. Fördelen för eleverna är att fler, eller alla, utvecklar sin läsförmåga genom Legilexi, menar Thomas Nordström. Studien tog sin början i de sjunkande Pisaresultaten, och målet var alltså att alla elever skulle kunna läsa ordentligt när de slutade årskurs tre.

– Legilexi riktar sig till klassrumslärare, och är ett stöd för klassrumsundervisning för alla elever i klassrummet. Verktyget mäter läsfärdighet och inget annat, men vi kommer så klart även att identifiera de elever som har läs- och skrivsvårigheter. De undervisningsmetoder som vi rekommenderar utgår från testen, men om skolan har annan information om eleven ska man så klart ta hänsyn till den också, säger Thomas Nordström och fortsätter:

– Vi har fått förfrågan från förskoleklass också, vi vill undersöka läsfärdigheter så tidigt som möjligt för att kunna hjälpa till på olika sätt.

Inkludering genom assisterande teknik
Thomas Nordström har även jobbat med ett andra separat forskningsprojekt som bland annat handlar om assisterande teknik. Fokus där har främst legat på text till tal, det vill säga att eleven fotoscannar text och får den uppläst, eller att eleven producerar text med sitt eget tal. En positiv effekt han har sett är att den tekniken ökar inkluderingen i undervisningen för elever med grava läs- och skrivsvårigheter i årskurs fyra och åtta i grundskolan samt årskurs ett på gymnasiet.

– Syftet med interventionen var att eleven skulle bli självständig i sitt lärande och använda teknik för att kringgå skrivsvårigheter och få tillgång till skriftspråklig teknik, det vill säga ta till sig text och producera text.
 

”Halverad tid för att ta sig igenom en text”
En specialpedagog tränade med en elev vid ungefär 24 träningstillfällen under sex veckor, i syfte att lära eleven att använda teknik. Det var ett intensivt upplägg för både elever och lärare och man tränade cirka 30 minuter varje gång. Detta gjordes en till en, och sammanlagt deltog 149 elever på totalt 70 skolor, berättar Thomas Nordström.

Istället för att träna traditionell läs- och skrivträning fick elevgruppen lära sig den tekniska apparaturen och hur man använder olika appar, men också genomföra lektioner med hjälp av tekniken. Thomas Nordström säger att eleverna lärde sig att fota text och sedan få den uppläst, att bearbeta den, och sedan producera text på egen hand genom att diktera till apparna. Därefter fick de texten uppläst för att höra om det blev bra, och kunde på så vis också redigera texten.

Några viktiga resultat var att eleverna som gick över till teknik, inte tappade i läsnivå jämfört med den kontrollgrupp som fortsatte med traditionell undervisning. En grupp elever blev mer självständiga och ökade mängden text som de tog sig igenom, och textbearbetningen gick snabbare för de flesta när de fick texten uppläst, med bibehållen förståelse av texterna.

– Den här gruppen tar lång tid på sig när de ska processa en text. För de yngre eleverna halverades tiden att ta sig igenom en text. En del valde att bara lyssna, en del valde att både läsa och lyssna. Det finns en mängd olika individuella kombinationer, säger Thomas Nordström.

Hur vanligt är användandet av denna teknik i skolan idag?

– Exakt hur vanligt det är vet jag inte, men tekniken används mycket på skolor som har förstått värdet av den, medan andra skolor inte har kommit igång tillräckligt mycket, säger han.