Nästa artikel
Premium Personlig assistans enligt LSS skulle ge personer med funktionsnedsättning samma möjlighet att delta i samhällslivet som andra. Men så har det inte blivit, anser forskaren Heléne von Granitz. I stället har assistansen alltmer kommit att handla om omsorg och vård utifrån medicinska kriterier, vilket hotar patientsäkerheten och lagens rättighetsperspektiv. Special Nest har intervjuat henne.
Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, infördes 1994 och skulle garantera personer med funktionsnedsättning samma rättigheter och möjligheter att ta del av samhällslivet som personer utan funktionsnedsättning, det vill säga att leva som andra. Trots det har rättighetsperspektivet gradvis tunnats ut när det gäller beviljade insatser, menar forskaren Heléne von Granitz som nyligen har doktorerat på temat. – Frågor om mänskliga rättigheter har löpt som en r
Liknande innehåll
Annons
Populärt innehåll idag
- Specialpedagogerna kan lämna elevhälsan – utredning pågår
- Så kan föräldrar till barn med npf öva på psykologisk flexibilitet
- Unikt forskningsprojekt för stärkt stöd till föräldrar med autism
- ”Ofrivilliga blinkningar är vanligast”
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer
- Flera nya ESSENCE-mottagningar startar i Sverige