Kerstin Arnsvik Malmberg är överläkare på BUP i Skärholmen och har jobbat inom barnpsykiatrin sedan 1989. Hon har under sina 27 år gjort ett otal NPF-utredningar på barn och ungdomar. Hon upplever att processen från att en utredning börjar tills personen får en diagnos är snabbare i dag jämfört med när hon började.
– För tjugofem år sedan var många yrkeskategorier – läkare, psykolog, sjukgymnast, arbetsterapeut, logoped och speciallärare – involverade i den neuropsykiatriska utredningen. Med åren har vi slimmat processen så att det oftast bara är psykologer och läkare inblandade, säger Kerstin Arnsvik Malmberg.
Det har blivit allt vanligare att få en diagnos inom NPF-spektrat, och ökningen är markant – i synnerhet under andra hälften av 2000-talet, enligt Socialstyrelsen. Ett par skäl till det är ökad kunskap om funktionsnedsättningarna, och bättre resurser för att utreda.
Varför är det så viktigt att få en diagnos? Räcker det inte med att skolan och familjen uppmärksammar barnets behov och anpassar sig efter dem?
– Diagnos betyder att genom kunskap rätt förstå och ställa till rätta. Om en person har ett problem och söker hjälp hos sjukvården så ska det problemet sättas in i sitt rätta sammanhang. Om en person däremot klarar av skolan, vardagen och sitt liv och är nöjd med det behövs ingen diagnos. Funktionsnedsättningen är viktig del i diagnostiken, säger Kerstin Arnsvik Malmberg.
Vad betyder det, rent konkret, för ett barn eller en ungdom att få en NPF-diagnos?
– Jag upplever att de flesta tycker att det är rätt skönt att få en diagnos för att förstå varför vissa saker inte har fungerat. Diagnosen gör även att personen och dess föräldrar får gå kurser i diagnosen, vilket gör att föräldrarna lär sig att ställa rätt krav på sina barn och utelämna andra krav. Lärarna i skolan kan också få en bättre förståelse för barnets behov efter att en diagnos är satt.
Men enligt skollagen har alla barn rätt till stöd, oavsett om de har en diagnos eller inte. Varför är det då så viktigt att ha en diagnos på pappret?
– Det är rätt att skolan inte ska vara beroende av diagnoser när de sätter in hjälpinsatser. Men i praktiken kan det vara lättare att få hjälp om du har en diagnos på papper.
Vad händer om man har många problem hemma och i skolan, men inte riktigt når upp till kraven för en diagnos?
– Då får man titta på vad det är som är svårt och varför. De som kommer till BUP för utredningar har ofta fler problem än några enstaka. När vi har gjort en utredning så tar vi fram strategier och följer sedan upp om de har hjälpt – oavsett om barnet har fått en diagnos eller inte.
LSS och medicin
En konkret fördel med att ha en diagnos inom autismspektrum är att du har rätt till hjälp enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS. Även personer med adhd och personer utan diagnos har rätt att ansöka om hjälp enligt LSS med hänvisning till personkrets 3. Den inbegriper personer med andra fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som inte beror på normalt åldrande och som finns kvar under lång tid. Men för att omfattas av personkrets 3 måste funktionsnedsättningen vara så stor att den orsakar betydande svårigheter i det dagliga livet. Varje fall prövas enskilt.
– Utöver LSS finns inte fler lagliga rättigheter för personer med en NPF-diagnos än för personer utan. Alla har till exempel laglig rätt att kräva ett möte med socialtjänsten för att få hjälp om man har problem i skolan eller hemmet.
För de personer som vill ha medicinering mot sin adhd kan det kännas viktigt att få en säkerställd diagnos. Utan den kan du nämligen inte få medicinering, men diagnosen är heller inte en garanti för att få medicin, enligt Kerstin Arnsvik Malmberg. Efter en genomgången adhd-utredning så informeras du om medicinering och huruvida du får den bestäms sedan i samråd med läkaren.
– För personer med diagnos inom autismspektrum ser det annorlunda ut. Autismspektrum medicineras inte på grund av diagnos, utan utifrån om patienten har symptom – till exempel aggressivt beteende eller ritualer – som ska behandlas, säger hon.
Tror du att det kommer att bli fler eller färre som får NPF-diagnoser i framtiden?
– Jag tror att antalet utredningar på BUP per år kommer att stabiliseras något, men att vi kommer att se lite fler diagnoser på vuxensidan. När vuxna söker hjälp för till exempel ångest och depression så har psykiatrin börjat bli mer uppmärksam på att den bakomliggande orsaken kan vara en NPF-diagnos, säger Kerstin Arnsvik Malmberg.
Populärt innehåll idag
- Spel byggt på hjärnforskning får barn att prestera bättre i skolan
- Så här funkar WISC-testet
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så fungerar adhd-medicin
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer