När barnet blir vuxet minskar stödet från samhället och föräldrar går från vårdnadshavare till anhöriga. Det är tydligt att denna grupp är bortglömd och att det omsorgsansvar som många föräldrar upplever att de har osynliggörs. Det menar Bräcke diakoni som har ett projekt för just föräldrar till vuxna barn med funktionsnedsättning.
– Vi har förstått att föräldrarna får tillbaka en stor börda när barnet blir myndigt. Under barndomen finns det mycket insatser som är kopplade till barnet. Skolan har en stor del, och BUP och habilitering. Men så fyller man 18 och ska ta hand om sig själv, och när förmågan inte finns så blir det förälderns uppgift, säger Maria Blad som är projektledare för projekt Delaktighet och Stöd.
Hon driver, tillsammans med Katarina Harström, samtalsgrupper och studiecirklar för föräldrar till vuxna barn med funktionsnedsättning. När de uppmärksammade problematiken sökte de pengar av Arvsfonden och projektet drog igång 2013. I år har de en studiecirkel med temat ”När jag inte längre är med – förberedelser och funderingar inför framtiden”. Där tar de upp specifika teman som vad det innebär att ha en god man och hur man skriver ett testamente.
– Det är för att bidra med någon del i förberedelsen i hur det ska gå framöver om man behöver planera för framtiden. Men också att man får möjlighet att samtala och få stöd av varandra. Sådant som man som förälder känner att man behöver. Vi tänker att det inte spelar så stor roll vilken funktionsnedsättning sonen eller dottern har. Man kan enas runt ämnen ändå. Alla har ett ökat omsorgsansvar, säger Katarina Harström.
Eftersom att det är tunga ämnen arbetar samtalsledarna mycket med strukturen.
– Vår uppgift är att leda samtalet och skapa en atmosfär där man vågar dela med sig och ställa frågor och samtidigt inte känna att man öppnat sig för mycket. Vi försöker hela tiden bekräfta var och en. Det är ett stort jobb i grupprocessen, säger Maria Blad.
Förutom arbetet med studiecirklarna och grupperna lägger projektmedarbetarna och ansvarig för projektet Elisabet Ljungström ner mycket tid på att sprida information kring anhöriga föräldrar. Sedan 2009 är varje kommun skyldig att erbjuda anhörigstöd till sina invånare. Och tanken och förhoppningen med projekt Delaktighet och Stöd är nu att Bräcke diakoni ska implementera arbetet i flera kommuner.
– Än så länge har vi tio intresserade kommuner, och vi hoppas att många fler kommuner ska använda sitt anhörigstödansvar till liknande cirklar, säger Maria Blad.
Projekt Delaktighet och Stöd drivs av Bräcke diakoni och finansieras med medel från Allmänna arvsfonden. Samarbetspartner är Anhörigas Riksförbund, RBU Göteborg med omnejd och Studieförbundet Vuxenskolan.