”Vi lägger aldrig någon skuld på individen”

Att hitta rätt boende och skola är viktigt för barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det behövs personal med rätt utbildning och en verksamhet med goda resurser. Men man måste också se till att det inte blir felaktiga sammansättningar med ungdomar som skaffat sig ytterligare problematik med drogmissbruk och kriminalitet.

Broarps boende och skola i Eksjö är ett HVB-hem, hem för vård eller boende, som drivs av Attendo och inriktar sig på ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som har hamnat på fel spår. I verksamheten finns två boenden, ett pojk-och ett flickhem. Till HVB-hemmet är även en fristående grundskola kopplad, med vilken man har ett nära samarbete.

– Vi är nischade mot neuropsykiatri och tar inte emot ungdomar som har problem med missbruk eller kriminalitet. Varför vi gör den avgränsningen beror helt enkelt på att det vi är duktiga på är neuropsykiatri, säger Jennie Sandh, föreståndare för Broarps pojkboende.

Bryta destruktiva mönster
Hur en diagnos inom det neuropsykiatriska området yttrar sig är olika för alla individer. För en del räcker det med att man tillrättalägger med scheman, struktur och hjälper till med sociala sammanhang medan andra kan ha enormt svårt med känsloreglering, impulskontroll och små förändringar i vardagen.

För en del barn- och ungdomar påverkar de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna så mycket att de behöver ett stöd utöver det vanliga, faktiskt i varje liten stund. Att bo hemma och gå i en vanlig skola kan då bli för svårt. Det går helt enkelt inte att anpassa miljön i den omfattning som behövs. Barnet har ofta konflikter med både föräldrar, syskon, skolpersonal och klasskamrater som har utvecklats till en ond spiral som är svår att bryta. Ofta är både BUP och socialtjänsten inkopplade för att stödja hela familjen samt skolans personal. Ibland ser man då att man behöver göra en mer omfattade förändring för att bryta de destruktiva mönstren och hitta nya lösningar för hela familjen. Då kan valet bli att välja en heldygnslösning med skola och HVB-hem i nära samarbete.

Vad är det som gör att barn- och ungdomar kommer till Broarp?

– Ofta är det stora problem i skolan och hemma, att de slåss, det utagerande beteendet är vanligt. Men ”hemmasittarna” är också vanliga. Svårigheterna yttrar sig på olika sätt, en del blir hemma från skolan och andra slåss.

Ungdomarna som kommer till Broarp har omfattade svårigheter och ofta flera diagnoser. Det krävs väldigt mycket av föräldrarna för att göra en tillvaro så pass förutsägbar som dessa barn och ungdomar behöver.

– Det går nästan inte att ha det så i en familj. Jag vet inte hur man skulle fixa det om man har fler barn och arbetar samtidigt, säger Jennie Sandh.

Lisbeth Lindström, rektor och verksamhetschef för Broarps grundskola, menar att detsamma gäller skoldelen.

– För en lärare som har 25 elever i en grupp finns inte förutsättningar att möta dessa elever och anpassa undervisningen efter deras individuella behov. Här har vi helt andra resurser för att kunna individualisera och personalen har utbildning och handledning för att klara sitt uppdrag.

”Vi ser varje individ”
Lokalerna på både boendet och skolan är rymliga och ger goda förutsättningar för individuella aktiviteter samt lugn och ro. Boendet ligger i en stor fastighet som tidigare har använts till äldreboende, belägen nära sjö och natur. Det finns en egen ingång till varje boendeenhet och varje enhet har sin egen avgränsade utemiljö, egen brygga och båt – allt för att skapa utrymme och minska konflikter. Varje ungdom har ett eget rum med egen toalett och det finns olika vardagsrum på enheten beroende på om man vill ha det tyst och titta på tv eller spela spel och ha samvaro.

Skolan ligger en bit från boendena i de centrala delarna av Eksjö. Skollokalerna, som ligger i nederdelen av ett hyreshus, har helt byggts om för skolans behov. Varje klassrum har en egen ingång och varje elev har ett eget studierum. Det finns mycket utrymme för de 25 eleverna som går på skolan och det är en viktig förutsättning, berättar rektorn Lisbeth Lindström. Elevernas schema och studieplaner är helt anpassade efter elevens behov. En del elever kan läsa ämnen tillsammans med andra medan andra behöver läsa helt enskilt. Även estetämnena (bild, slöjd, musik och hemkunskap) som för en del elever kan vara svårt, kan läsas helt individuellt i anpassade lokaler.

Hur gör ni för att lyckas?

– Hos oss arbetar man för att individualisera. Det är inte en floskel att vi ser varje individ, utan vi jobbar verkligen individuellt med varje person här, säger Lisbeth Lindström, och fortsätter:  

– Vi agerar inte utifrån symtom, utan arbetar förebyggande. Om en elev är utagerande är ovidkommande, det står ofta för något. Vi lägger aldrig någon skuld på individen, vi frågar i stället oss själva vad vi skall göra för att hen inte skall hamna i detta misslyckande igen.

Jennie Sandh instämmer.

– I stället för att fokusera på vad hen ska ändra på för att bli bättre ändrar vi på förutsättningarna. Vi får aldrig hamna i att säga – nu skärper du till dig, för så har alla barnen och ungdomarna tidigare blivit bemötta, säger hon.

Men hur gör ni rent praktiskt?

– Vi arbetar mycket med struktur, att visualisera och åskådliggöra det som ska hända, för den eleven på ett lämpligt sätt. Det kan vara muntligt, visuellt eller skriftlig information beroende på vad eleven behöver. På telefonen, i anteckningsboken eller tavlan: vad ska jag göra, när ska jag göra det, med vem ska jag göra det, hur länge ska jag göra det och vad ska jag göra efteråt. Det här behövs i alla moment. Bara att jobba efter det är väldigt omfattande och svårt, och kräver mycket resurser för att upprätthålla, säger Jennie Sandh.

Flera olika metoder
Pojkboendet har tre enheter och en fjärde specialavdelning för kartläggningar samt separata lägenheter. På varje boendeenhet bor sex barn och ungdomar och där arbetar cirka tolv personal som gör att boendet är bemannat dygnet runt alla dagar på året. Men förutom boendepersonalen finns sjuksköterska, psykolog, läkare, administrativ- och kökspersonal.

– Vi är många tillsammans vilket gör att vi klarar vårt uppdrag och får en god kvalitet, säger Lisbeth Lindström.

Arbetar ni efter någon särskild arbetsmetod?

– Vi arbetar mycket med olika kommunikationshjälpmedel, som bland annat KAT-kit (Kognitiv Affektiv Träning). Men för oss finns ingen allenarådande metod att följa, säger Jennie Sandh, och fortsätter:

– Vi arbetar med det lågaffektiva bemötandet och är Teacch-inspirerade. Men Broap har också en hälsoprofil vilket innebär att vi arbetar för att få igång goda aktiviteter och motion för att skapa bra psykisk hälsa.

Det handlar också om att man strävar efter att motivera elever till goda fritidsaktiviteter, att få till god sömn, regelbundna måltider och att de inte äter och dricker för mycket socker.

– Det finns många ungdomar som har druckit två liter Coca-Cola per dag innan de kommer till oss, säger Jennie Sandh.

Övergripande mål från dag ett
Att göra dessa förändringar handlar inte bara om ett motivationsarbete utan också om att man är tydlig innan barnet, eller ungdomen, börjar på Broarp. Man tillhandahåller inte heller något wifi på boendet, vilket är en stor sak för många.

– De boende får ha egna telefoner och datorer som de själva kan koppla upp sig på nätet med, men man måste komma överens om hur och när dessa ska få användas innan man påbörjar sin placering vid Broarp. För en del ungdomar är det avkopplande att ha en stund vid dator eller telefonen medan det för andra blir ett problem, då det kan vara svårt att bryta aktiviteten, säger Jennie Sandh.

Vad är målsättningen med att eleverna bor hos er på Broarp?

– Vi som personal på Broarp önskar att det finns ett övergripande mål från dag ett att arbeta mot. Ska ungdomen flytta hem igen, till ett eget LSS-boende eller till ett familjehem? Men ibland går inte sådana beslut att fastställa när ungdomen flyttar in, säger Lisbeth Lindström.

Men det går givetvis att bygga upp planer ändå. Många elever behöver träna på sin självständighet, som att klara av att duscha, borsta tänderna och hitta strukturer för dagen som kan bära i framtiden, utanför Broarp.

– De flesta ungdomarna vi möter har inte haft möjlighet att träna sådana saker tidigare utan de har pågått i mycket kaos tidigare. När det gäller mål för sin skolgång är det ofta enklare då skolan har som mål att alla skall nå betyg för att läsa vidare efter grundskolan, säger Lisbeth Lindström.

Några få ungdomar bor en längre tid på Broarp, men de flesta bor här mellan ett och två år under en kritisk tid i sin uppväxt.