BUP-enhet kapade kötiderna till npf-utredning: "Positiva reaktioner"

I en intervju med Special Nest i oktober förra året berättade Ing-Marie Wieselgren, psykiatrisamordnare på Sveriges kommuner och regioner (SKR), att det "är rimligt” att 80-90 procent av patienterna hos barn- och ungdomspsykiatrin ska få ett första besök inom 30 dagar. I samma artikel konstaterades att det vid tidpunkten bara var en handfull regioner som lyckades erbjuda detta, och fortfarande, i skrivande stund, är det endast drygt fyra av 21 regioner som uppnår sådana tillgänglighetssiffror. Men det är möjligt att korta kötiderna, vilket den neuropsykiatriska enheten inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) vid Akademiska sjukhuset i Uppsala är ett bevis på. Denna neuropsykiatriska enhet utreder och behandlar barn och ungdomar för diagnoser som adhd/add, autism och Tourettes syndrom. Under det första halvåret 2019 lyckades enheten erbjuda ett första besök inom 30 dagar till i snitt en fjärdedel av de remitterade patienterna, vilket alltså är klart lägre än SKR:s målsättning.

– Vi hade långa köer, vilket var stressande för personalen och naturligtvis för patienterna och föräldrarna. Det här berodde på flera saker. Vi hade flyttat till nya lokaler och sedan hade vi fått ökade patientflöden när mottagningar i Tierp och Östhammar stängde. Men vi insåg att vi inte kunde ha så dåliga siffror och bestämde oss för att göra något åt det, säger avdelningschefen Helena Eriksson.

Nytt arbetssätt
Nu har situationen förbättrats till följd av nya arbetssätt. I december förra året erbjöds 81 procent av patienterna ett första besök hos enheten inom 30 dagar, och i april i år låg motsvarande siffra på 93 procent, vilket kan jämföras med 24 procent under samma månad ifjol.

Enligt Helena Eriksson är en anledning till förbättringen att enheten har börjat att använda ett mer standardiserat vårdförlopp. Detta innebär i praktiken att enheten har utvecklat stöddokument som visar vilka insatser som ska erbjudas till patienter under utredning och behandling, något som ska underlätta arbetet för personalen och göra vården mer förutsägbar och jämlik.

– Vi har arbetat med standardiserade vårdförlopp tidigare, men inte lika samlat, fokuserat och genomtänkt som idag. Förut var det lite upp till den enskilde behandlaren att leta information och bestämma vad och hur man skulle göra, men nu har vi ett gemensamt arbetssätt för hela mottagningen vilket kortar köerna, säger Helena Eriksson.

Bättre patientflöden
Ett annat skäl är att enheten har snabbat på vägen till den första remissbedömningen. Tidigare gjordes dessa bedömningar av psykologer på enheten, men eftersom bedömningarna ibland redan har gjorts inom skolhälsovården kan vissa patienter gå direkt till läkare utan att först träffa psykolog.

– En del remisser som kommer från skolan har ett mycket bra underlag. Då behöver psykologerna inte dubbeljobba utan patienten kan träffa en läkare direkt som bland annat använder underlaget från skolan för diagnostisering, om det är så att skolans underlag är tillräckligt. Det här har hjälpt till att korta kötiderna mycket. Men vi har också infört speciella bedömningsveckor där vi har många nybesök. Det har optimerat patientflödet och gjort att vi har fått mer kontroll, säger Helena Eriksson.

Ökat tryck
Samtidigt berättar Helena Eriksson att efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar hela tiden ökar, vilket i sin tur ökar trycket på verksamheten. Förra året fick BUP i Region Uppsala 300 fler patienter än året innan, och en betydande del av dem kom till neuropsykiatriska enheten vid Akademiska sjukhuset.

– Det pratas ofta om mer resurser och personal till vården, men det får vi sällan. Därför måste vi hitta nya och bättre sätt att arbeta på. Jag tror att en tydlig vårdprocess är viktig för att kunna korta kötiderna, men om trycket ökar ytterligare kommer vi att behöva personalförstärkning. Det är också givetvis viktigt att ha bra personal, och där är jag lyckligt lottad, säger Helena Eriksson och fortsätter:

– Vi får positiva reaktioner från många föräldrar som blir förvånade över att vi kan erbjuda hjälp så snabbt. Sedan är det verkligen inte bra att barn och ungdomar får stå i lång kö och vänta på utredning och behandling. Då finns risken att man blir sämre. Därför är det bra att vi kan erbjuda snabb hjälp. Vårt mål är att ge alla patienter ett första besök inom 30 dagar.