– Mellan 16 och 26 år är man mer risktagande och mer impulsiv än senare i livet. Det beror inte på att man är mindre smart, utan att de exekutiva funktionerna i hjärnan inte är fullt utvecklade. Då är man mer beroende av snabba belöningar, säger Håkan Järvå, psykolog.
De exekutiva funktionerna är inte fullt utvecklade förrän en person är cirka 26 år.
Håkan Järvå har intresserat sig för sekter och menar att de flesta som går med i sekter gör det innan de exekutiva funktionerna i hjärnan cementerats. Han var själv tidigare medlem i Scientologerna, men hoppade av som 35-åring.
– Det är vanligast att man går med i en sekt i 20-årsåldern och att man hoppar av innan 30. Det gäller även engagemang i kriminella gäng och politiskt extrema rörelser, säger han.
Han menar att det hör ihop med de exekutiva funktionerna och att dessa inte bli fullt utvecklade förrän efter 25 års ålder.
– När det gäller religösa sekter och andra toppstyrda rörelser finns det en outforskad undergrupp av personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jag har under åren stött på ganska många som är med i sekter som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning av något slag. Det finns ännu ingen forskning kring det, men min bedömning är att det är den undergruppen som brukar ha svårast at komma tillbaka till ett normalt liv efteråt.
Det som händer när man går med i en sekt, menar Håkan Järvå, är att man skriver ett socialt kontrakt där man avsäger sig rätten att bestämma över sitt egna liv. I utbyte får personen olika saker som upplevs som värdefulla, som fyller en funktion i personens liv.
– Man ska lyda under uppsatta regler och inte tänka själv, det är villkoret för att man ska få ta del av det värdefulla.
Det är därför det också är svårt att övertyga en person att hoppa av en sekt, enligt Håkan Järvå.
– Man kan inte resonera logiskt, för de funktionerna har personen gett upp och man pratar istället med läran. Om man vill nå fram till en person som är medlem i en sekt måste man förstå vilken funktion medlemskapet i gruppen fyller. Det finns många individuella skäl men några av de vanligaste är att man helt enkelt får vara med i en grupp, man får en mening med livet och känslan av att det man gör betyder något, säger Håkan Järvå och fortsätter:
– Om du försöker övertyga en medlem om att de hen tror på är en bluff så hotar du samtidigt att beröva hen något som fyller en viktig funktion i dennes liv. Du måste kunna erbjuda likvärdiga alternativ om du ska kunna få en person att lämna en sekt.
Att en sekt eller grupp ofta erbjuder en väldigt strukturerad världsbild är det som tilltalar många av de som väljer att bli medlemmar:
– Har man svårt att skapa meningen själv kan det vara attraktivt att köpa en färdig produkt. Alternativet att skapa det själv är svårt om man har svårigheter att strukturera upp vardagen på egen hand, säger Håkan Järvå.
Han menar därför att sekter och andra mycket strukturerade grupper och rörelser kan vara ett lockande alternativ för människor som har bristande exekutiva funktioner.
De bristande exekutiva funktionerna får också följder när man hoppar av. Det kan, enligt Håkan Järvå, vara svårt att sortera och sålla i det kaos som oftast uppstår när man lämnar en sekt.
– En person med autism kan exempelvis ha svårt att prioritera och välja vad som är viktigt och inte viktigt. Det blir ett omöjligt pussel att lägga efteråt.
Psykolog Håkan Järvå har träffat många avhoppar från sekter under de dryga tio åren han jobbat med problematiken.
– De som har autismspektrumdiagnos har ofta svårare att lämna sekter, rent mentalt. De har en tendens att älta väldigt länge och försöker att intellektuellt få ihop pusslet och svaren. De har också en tendens att fokusera väldigt mycket på läran, en omöjlig uppgift eftersom svaret inte finns att få i öläran utan i den funktionen gruppen fyllde.
– Jag har stött på så många personer under åren att jag ser det här som ett specifikt problem och det skulle behöva utforskas mer! Jag tror det hör ihop med just de exekutiva funktionerna och bristen på dem.