”Lärare måste bli mer visuella, åt alla håll”

Hösten 2015 fick vi veta att 14,4 procent av eleverna inte når målen i årskurs 9. I Socialstyrelsen Social rapport 2010 står att läsa att utbildningen är en av de viktigaste faktorerna för ungdomars framtida möjligheter. Ju tidigare utbildningskedjan bryts desto sämre är framtidsutsikterna. De grupper som har låga eller ofullständiga betyg från grundskolan har kraftigt förhöjda risker för framtida psykosociala problem.

– När vi vet det så är det ännu viktigare att förstå att vi måste möta och hjälpa de barn som inte passar in i mallen i skolan. Annars blir det inte bra. Det behövs ingen större forskning för att komma fram till det.

Det säger Kenth Hedevåg, specialpedagog i det neuropsykiatriska teamet i Stenungssund och väl anlitad föreläsare.

Gör skolan mer praktisk
Skolan skulle behöva gå tillbaka till att bli mer praktisk och konkret, som det var innan övergången till den nya läroplanen, menar Kenth Hedevåg.

– Sverige skulle bli mer teoretiskt och språkligt när vi gick till Lpo-94 och sedan till Lgr-11. Man tog bort praktiska ämnen som val. För språkmänniskor är det här en win-win situation. Men är man mer praktisk så är det svårt.

Att det är svårare för eleverna nu handlar inte om att de är mindre begåvade, menar Kenth Hedevåg.

– Vi får en mer och mer akademisk skola i allt tidigare åldrar. Och vi har bestämt att det är de verbala och språkliga förmågorna som räknas idag.

Kartlägg individen
För att eleverna ska kunna lyckas behöver skolan bli bättre på att dela framgångar, motgångar och pedagogiska idéer. Både inom sin verksamhet och på större övergripande plan, menar Kenth Hedevåg.

– Det krävs att skolan har planer, strategier och verktyg för att kartlägga elevens styrkor och svagheter. Dessa kartläggningar ligger till grund för insatserna. Utan kartläggning är det mycket svårt att veta vad som är framgångsfaktorer.

Han beskriver lärare och elever som informationshanterare. Lärare ska förmedla information, få information av eleverna och så ska informationen bearbetas. För att vi ska förstå hur vi ska hantera information behöver vi också förstå hur vi bäst kan bearbeta information och göra den användbar i praktiken.

– Är vi inte bra som informationshanterare så missar vi de elever som har det svårt. De som har ett annorlunda sätt att ta emot och processa information, säger han.

Konkretisera lärandet
Sekreteraren, Bibliotekarien, Chefen, motorik och perception – hjärnans redskap för att ta emot, reagera på och hantera information, enligt Kenth Hedevåg.

– En förenklad modell av informationshantering. Har du svårt med förmågor på sekreterarnivå så handlar det om exekutiva förmågor, bibliotekarienivån handlar om föreställningsförmågan, kommunikation och samspel. På chefsnivå handlar det om självkänsla och intellekt. Så har vi också motoriken och perceptionen.

Genom att kartlägga svårigheter och styrkor skapas en bra individuell bild av eleven, menar han.

– Utifrån den här kartläggningen är det sedan möjligt att göra konkreta insatser. Eleven ska göra mer av det som hen är duktig på och utveckla de förmågor hen inte har utvecklat ännu. Hur förmågorna ska utvecklas handlar om hur vi vuxna hjälper barnet att strukturera, planera och organisera i informationshanteringen. Hur konkretiserar du lärandet så att eleverna förstår?

Var visuell
Många pedagoger känner sig villrådiga inför hur man ska arbeta med barn med NPF-diagnoser.

– Det finns ett enormt behov att få veta hur vi ska arbeta med elever som har en NPF-diagnos. Hur vi ska tänka? Det är som att komma med vatten i öknen. Men vi behöver fundera kring vilka färdigheter som saknas, inte vilken diagnos man har. Diagnoser är något man får när man har extra svårt. Kan vi kompensera för svårigheterna så gynnar det alla elever.

Han menar att en del elever kanske inte ens faller inom spannet för en diagnos om vardagsmiljön hemma och i skolan anpassas. Och att lärare måste bli mer visuella, åt alla håll.

– De flesta elever, diagnos eller inte, behöver ”se med ögat” och inte bara ställas inför krav att ”se med tanken”. Vi måste lyfta ut det abstrakta och göra det konkret och visuellt. Många kanske använder visuellt stöd för att få eleverna att förstå hur man som lärare menar, men förstår man att eleverna också med hjälp av visuellt stöd lättare kan förklara hur de tycker, känner och tänker?

Han tar den omåttligt populära professorn Hans Rosling som exempel på hur information kan bli begriplig.

– Varför lyckas han? Han är visuell. Hans metod är att göra det svåra enkelt, tydligt och han flyttar informationen från den abstrakta tanken till det konkreta. Har du förmågan att komplettera kravet på att ”se med tanken” så att du också kan ”se med ögat” så får du respons!