Han har en bakgrund som pedagog i ett neuropsykiatriskt utredningsteam och som pedagogisk handledare i ett kommunalt stödteam. Numera arbetar Kenth Hedevåg med utbildningar och föreläsningar i egen regi. Under hösten kom hans bok ”När mallen inte stämmer” som vill bidra till en ökad förståelse för de personer som fungerar lite annorlunda och inte riktigt passar in i samhällets mall. Det kan vara personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, men också de som inte har någon diagnos och ändå upplever svårigheter i vardag, skola eller arbetsliv.
– Jag vill inte exludera personer som inte har diagnoser. Man kan ha större eller mindre besvär, och ibland är det ännu tuffare att ha svårigheter som man inte har ett namn på, säger Kenth Hedevåg.
Mycket handlar om skolan, men också unga vuxna som ska ut i arbetslivet. En röd tråd är förmågan att ta emot och processa information. Något som gäller livet i stort.
– Om man har svårigheter kring detta, exempelvis att man går upp i stress när man får mycket information eller att man tar in saker långsammare, känner man ofta att man inte riktigt passar in i den normativa mallen.
Bygger broar
Som en motkraft till missförstånd och distans vill Kenth Hedevåg med bokens hjälp bidra till att bygga broar på flera plan. Den är en länk mellan teori och praktik, mellan professionella och vårdnadshavare. För att nå så stor framgång som möjligt i arbetet med barn och unga som inte riktigt passar in krävs alla pusselbitar, från den teoretiska förståelsen till praktiska strategier.
– Grundidén med boken är att kunna ta språnget från teoretisk förståelse, som blir komplicerad när man går in på hjärnans sätt att fungera, till praktiska vardagsstrategier som handlar om hur vi konkret kan göra om någon har svårt med någon eller flera funktioner, säger han, och fortsätter:
– Men detta ska ske utan att man tappar i kvalitet – det är den stora utmaningen. Det går att göra mycket utan att ha en aning om varför och det blir inte heller bra. Insatserna måste ha en förankring i teorin.
Kenth Hedevåg har medvetet valt bort att strössla boken med fackuttryck, vilket annars kan vara lätt gjort för den som är väl insatt i ämnet.
– Om den ena parten använder komplicerade begrepp som den andra parten inte förstår leder det lätt till missförstånd. För att enas om orsaken till svårigheter och förslag på lösningar behöver man tala samma språk.
Diskussion utifrån boken
I början av boken finns förklaringsmodeller som beskriver hjärnans sätt att ta emot, bearbeta och reagera på information.
– Det är viktigt att föräldrar, pedagoger och andra som möter de här barnen och ungdomarna har en gemensam förklaringsmodell att utgå från, annars blir det svårt att enas om vad man ska göra. En sådan modell är alltid en förenklad bild av verkligheten, men kan man hitta en som ändå håller god kvalitet är det till stor hjälp.
Genom exempelsituationer och fallbeskrivningar får läsaren förslag på lösningar. Situationerna som tas upp är hämtade ur verkligheten genom Kenth Hedevågs egna erfarenheter från de år han arbetade i skolan och inom barn- och ungdomspsykiatrin, BUP. En tanke med boken är att den ska vara ett praktiskt redskap.
– En förälder som känner igen sitt barn i en situation i boken kan ta med den till barnets skola och diskutera utifrån exemplet som beskrivs. Då diskuterar man plötsligt något som någon annan har skrivit, vilket kan bli ett mer neutralt sätt att komma in på problematiken. Man kan då också föreslå lösningar utifrån de som tas upp i boken.
Ilustrationer som tydliggör
I arbetet med boken har Kenth Hedevåg samarbetat med Tommy Hagman, mannen bakom bokens kaninillustrationer. De två har jobbat ihop tidigare, då Kenth arbetade med att utveckla datorprogrammet Trippel-Kommunikation. Det var ett lyckat samarbete där Tommy stod för en del av illustrationerna till programmet, och när boken blev aktuell var det alltså dags igen.
Genom bilderna på kaniner i olika situationer når budskapet fram till läsaren ännu tydligare. Just att bidra till ökad förståelse och hjälpa andra är något som är viktigt för Tommy, som själv fick diagnosen Aspergers syndrom i vuxen ålder. Han har sinne för detaljer vilket har gynnat hans tecknande, och det var efter att han hade sett den amerikanska animerade tv-serien ”Tiny Toone Adventures”, där huvudkaraktärerna är kaniner, som han började rikta in sig på just kaninmotiv.
Kenth har förmedlat till Tommy vad det är för typ av illustration han är ute efter, antingen bara verbalt eller genom en skiss han gör på dator. Sedan ritar Tommy efter önskemålen.
– Men många gånger gör han bilden ännu bättre än mitt grundförslag och kommer med egna idéer som utvecklar den ytterligare, säger Kenth Hedevåg.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Spel byggt på hjärnforskning får barn att prestera bättre i skolan
- Så här funkar WISC-testet
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Psykologernas 10 tips för bättre relationer i skolan
- Biologisk klocka även för män