Min spontana tanke är att vi alla skulle vinna mycket på att skapa strategier som gör att vi har fokus på en sak åt gången. Vår hjärna mår generellt bäst av att ha fokusera på en uppgift och den har lättare att lära sig då. För en del människor är det enkelt att strukturera tid, de är tidseffektiva, andra behöver hjälp med det. Att bygga samband mellan tid och vad man använder tiden till är ett sätt att förklara tidsåtgången.
Ett bra tips är att starta med att göra två kolumner för att kartlägga vilka aktiviteter och beteenden som är Tidsslösare och vilka som är Tidseffektiva. Tidsslösare är aktiviteter som tar upp tid utan att medföra att något av det som måste blir göras blir gjort, exempelvis att se på tv, surfa på internet, chatta på sociala forum, prata i telefonen, spela dataspel eller liknande. Många kombinerar också dessa genom att både se på tv och chatta samtidigt. Det medför generellt att hjärnan har lite knepigare att ställa om och det är lätt att tappa tråden. Tidseffektiva aktiviteter är saker av vikt som måste bli gjorda, till exempel en arbetsuppgift, hemläxan, handla till middagen, plocka ur diskmaskinen, plugga inför ett prov, plocka undan på rummet eller liknande.
Det är viktigt att vara medveten om att begreppet Tidsslösare också är vila för de flesta individer med npf. Ett sätt att helt enkelt hämta kraft på rasten eller efter en dag i en socialt krävande miljö som skolan är. Vi måste därför vara medvetna om att tidsslösare behöver finnas med i vardagen för att skapa en balans för de flesta.
Prioritera
När kartläggningen är klar är det dags att göra en prioriteringsordning. Skriv först ner alla Tidsslösare och Tidseffektiva på samma papper. Låt sedan individen själv vara delaktig i att prioritera vilken av aktiviteterna som är viktigast att göra före någon annan. När individen är klar kan du ställa några frågor om varför personen rangordnat som hen gjort och be även om några anledningar till varför hen valt att prioritera en aktivitet som mer viktig än en annan.
Personer som har svårt med exekutiva förmågor har ofta svårt att planera och organisera. Därför kan ett schema vara ytterligare ett komplement som talar om när varje aktivitet ska genomföras. Det skapar också en översikt av dagen, veckan eller kanske månaden beroende på vilka moment som diskuterats.
Scheman
Ibland kan det behövas flera olika scheman som förklarar tiden. Ett med en överblick av månaden som kommer, ett som talar om veckans aktiviteter, ett för dagen och slutligen ett för momentet. Ju mindre tid som ska överblickas desto mer detaljerat kan det vara. Viktigt är att det i samtliga scheman finns utrymme för både tidsslösare och tidseffektiva aktiviteter.
Att lära sig prioritera i sina åtaganden och strukturera upp dem är av yttersta vikt för den som ska lära sig bli självständig i att äga sin egen tid. Att äga sin tid ger en känsla av kontroll över situationen och det mår de flesta människor gott av. Det här gäller inte bara veckodagar i skolan utan även fritid och helger kan behöva struktureras så tiden inte bara försvinner iväg.
De flesta människor har nog någon gång kommit på sig själv med att surfa runt på internet, slötitta på tv eller kanske spela något mobilspel istället för att göra det som verkligen behöver bli gjort. I själva verket är det så att vi vinner tid till det vi verkligen vill göra om vi först gör bort måsten. Det har även visat sig vara stressreducerande då känslan av ett ”måste” är avklarat.
Konsekvenser
Vill man ytterligare förstärka och förklara vikten av att prioritera i rätt ordning så är en idé att diskutera kortsiktiga och långsiktiga konsekvenser. Exempel: Spela dataspel. Kortsiktig konsekvens: Roligt. Får vara ifred. Långsiktig konsekvens: Hann inte med att göra läxan. Läraren arg. Fick ytterligare läxa att göra. Mindre tid till dataspel.
En knepig sak är att en person som brister i sina exekutiva förmågor inte alltid är medveten om det själv. Ungdomars förmåga att organisera och planera är mer bristande än hos vuxna, därför behöver ungdomar lära sig planera för bra rutiner och livslånga strategier. Då får de mer kontroll, blir mindre stressade och ser att tiden räcker till så mycket mer än vad de trodde var möjligt.
Hoppas du fick några tankar på vägen. Lycka till!
Linda Hallberg, Specialpedagog
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Spel byggt på hjärnforskning får barn att prestera bättre i skolan
- Så här funkar WISC-testet
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så fungerar adhd-medicin
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer