Lär ungdomar känna igen psykisk ohälsa

– Unga människor mår sämre idag, särskilt unga flickor. Varför det är så kan vi än så länge bara spekulera i. Kanske beror det på att det ställs allt högre krav på hur du ska prestera och att normalitetsbegreppet blir allt snävare. Man ska dessutom vara snygg och populär. Det ska vara mer av allt. Sedan kan unga människor ha medfödda sårbarheter. En NPF-diagnos är en sådan.

Det säger Inga-Lill Ramberg, som arbetar på Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, NASP. Hon är en av samordnarna för projektet YAM, Youth Aware of Mental health, ett hälsofrämjande och preventivt skolprogram avseende psykisk hälsa bland unga. Förberedelser pågår för fullt och hösten 2016 implementeras projektet i flera högstadieskolor i Stockholm i en omfattande randomiserad, kontrollerad studie i samarbete med Stockholms läns landsting.

Program för att förhindra självmord
YAM var ett av tre självmordspreventiva program som testats i 10 europeiska länder bland drygt 10 000 elever i projektet SEYLE, Saving and Empowering Young Lifes in Europe. SEYLE bestod av ett program där så kallade ”gatekeepers” utbildades för att lära sig se signaler på psykisk ohälsa hos eleverna och få ökad kunskap om hur man kan förebygga psykisk ohälsa och självmord. YAM vänder sig direkt till elever för att lära dem mer om psykisk ohälsa och vad man kan göra om man drabbas.

– Det visade sig att  självmordsförsök och allvarliga tankar var hälften så vanliga bland elever som deltog i YAM än bland elever i kontrollgruppen, säger Inga-Lill Ramberg.

Programmet består av sex huvudområden. Vad är psykisk hälsa? självhjälpsråd, stress och kriser, depressioner och självmordstankar, att hjälpa en kompis som har det svårt och vem kan jag be om råd.

– Interventionen med ungdomarna pågår under tre veckor. Målgruppen är elever i åldern 14–16 år.  Den första veckan hålls en föreläsning om psykisk hälsa.  Sedan genomför man rollspel där ungdomarna ställs inför olika dilemman och får förklara vad de skulle göra i en viss situation, hur de tänker och vilka alternativa lösningar som finns, förklarar Inga-Lill Ramberg.  

Rollspel
Många tror kanske att man triggar ungdomar genom att uppmärksamma och prata om frågorna, men Inga-Lill Ramberg menar att det snarare har visat sig vara förebyggande. Under projekttiden för YAM främjas diskussion, utvecklandet av färdigheter för att möta livets svårigheter och kunskapen om psykisk hälsa.   

– Den andra veckan genomförs två sextiominuterspass med rollspel då eleverna får föreställa sig olika händelser och situationer. En grupp utses att spela de olika rollerna medan de andra ser på, de kan göra sig delaktiga och komma med inlägg. Den tredje och sista veckan har man en timmes diskussion och knyter ihop säcken, säger hon.

NASP utbildar instruktörer som håller i interventionen. De tillhör inte skolan, men har ett samarbete med skolans elevhälsa och personal. Skolorna väljs ut slumpmässigt och man vet inte vilken som är kontrollskola och vilken som är interventionsskola.

– Vi behöver ett stort underlag för att kunna göra en bedömning av insatsen, därför involveras många skolor. Skolorna kan vara helt trygga. Om det visar sig i något av våra frågeformulär att någon elev behöver extra hjälp så erbjuder vi professionellt stöd direkt.

Ungdomar hjälper varandra
Inga-Lill Ramberg menar att det behöver utvecklas ett klimat i skolan där det finns utrymme för att prata om olikheter. Och att man vågar hjälpa varandra att hitta strategier för att överbrygga svårigheter.

– Ungdomar vänder sig ofta till kompisar. Antingen i verkliga livet eller på nätet. Därför är det viktigt att ungdomar lär sig känna igen ohälsa. Det är också viktigt att de får höra att man aldrig ska hålla ett löfte om att inte säga något till en vuxen om någon mår dåligt eller funderar på att ta livet av sig. Det handlar faktiskt om liv och död.