Den svenska observationsstudien publicerades i början på mars i år och bygger på uppgifter om samtliga barn födda i Sverige mellan åren 1973 och 2014, totalt 1,8 miljoner barn. Forskarna har använt information från de svenska medicinska födelse- och slutenvårdsregistren, där det framgår om mamman har vårdats på sjukhus med infektionsdiagnos under graviditeten och om barnen senare har sökt vård för autism, depression eller bipolär sjukdom. Med andra ord har forskarna undersökt om det finns en koppling mellan infektion hos mamman under graviditeten och nyss nämnda tillstånd hos barnet senare i livet. Bo Jacobsson, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin i Göteborg tillika en av forskarna bakom studien, säger till Special Nest att de hittade just en sådan koppling till autism och depression, men inte bipolär sjukdom. Om en mamma under graviditeten hade vårdats på sjukhus för någon infektionsdiagnos – till exempel lunginflammation, blodförgiftning eller till och med urinvägsinfektion – ökade risken för att barnet skulle diagnostiseras med autism eller depression med 79 respektive 24 procent. Bo Jacobsson understryker dock att siffrorna bör läsas med försiktighet.
– Det låter enormt men man ska komma ihåg att förekomsten av autism är förhållandevis låg. Även om mamman drabbas av infektion är risken liten för att barnet ska få autism, säger han.
Inget besked om varför
Studien - som gjordes i samarbete med University of Washington, publicerades i tidskriften JAMA Psychiatry och vars resultat enligt Bo Jacobsson fick brett genomslag på sociala medier i USA - tog inte reda på varför denna koppling finns eller hur infektionen hos mamman påverkar barnet i magen. Det finns tidigare studier som visar att infektion hos mamman under graviditeten påverkar hjärnans utveckling hos barnet, till exempel att vissa inflammatoriska proteiner kan inverka på genuttrycket i fostrets hjärnceller. Annan forskning pekar på att inflammation hos mamman ökar produktionen av neurotransmittorn serotonin i moderkakan, vilket kan tänkas influera det ofödda barnets hjärna.
– Det behövs mer forskning om orsakssambandet, det vill säga om när under graviditeten som infektionen inträffar och vilka ämnen som påverkar fostret, säger Bo Jacobsson.
Studien ger en pusselbit
Hur bör då resultat tolkas av privatpersoner? Först och främst säger Bo Jacobsson att det inte finns någon anledning till oro, eftersom risken att barnet ska få autism alltjämt är liten. Det man dock kan göra om man redan är gravid är att ta de influensavaccin som rekommenderas och ges av Folkhälsomyndigheten.
– Om man inte redan är gravid och planerar att bli det kan man kolla vilka vaccin som man inte redan har tagit, säger han.
Bo Jacobsson hoppas på att den svenska observationsstudien kan bidra med en bit till det pussel kring autism som just nu läggs av det internationella forskarsamfundet.
– På sikt skulle förekomsten av autism kunna minskas genom enkla åtgärder såsom vaccinationer mot influensa. Vi behöver dock mer kunskap om vilka mekanismer som ligger bakom kopplingen mellan infektion vid graviditet och autism hos barnet.
Läs mer om studien: https://jamanetwork.com/journals/jamapsychiatry/article-abstract/2727135
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Spel byggt på hjärnforskning får barn att prestera bättre i skolan
- Så här funkar WISC-testet
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så fungerar adhd-medicin
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer