– Gör vi inte en grundlig kartläggning av situationen och problemen så är det mycket stor risk att vi sätter in fel insatser. Och finns det inte en spindel i nätet som håller ihop processen är det risk att viktiga insatser uteblir, säger Stefan Sollermark, behandlare på Magelungens hemmasittarprogram (HSP).
Både han och Ia Sundberg Lax, chef på HSP, är övertygade om att en kartläggning är nyckeln för att skapa ett effektivt arbete för att få hemmasittande elever att må bra och så småningom komma tillbaka till skolan. De gör skillnad på skolfrånvaro och hemmasittande. De hemmasittande eleverna försöker inte dölja sin frånvaro.
– Eleven isolerar sig i hemmet för att undvika en skolmiljö som är svår, obehaglig och jobbig. Det finns oftast inget missbruk, utan det är ångest, depression och utmattning vi ser. Vi möter allt fler barn och ungdomar med en NPF-diagnos. Ofta finns omfattande svårigheter med sociala samspel, dygnsrytm och hygien, säger Ia Sundberg Lax.
Eleverna de möter mår ofta mycket dåligt. Teamet får sina uppdrag mestadels från Socialtjänsten och då efter att skolan redan provat flera olika insatser.
– Ofta är insatserna som gjorts bra, liknande de vi själva skulle använda oss av. Det som skiljer vårt arbete åt är just den gedigna kartläggningen och samordningen mellan olika instanser. Det är en viktig process som skolan ofta inte har tid med eller kunskap att göra, säger Stefan Sollermark.
Föräldrasamtal och hembesök
I kartläggningen försöker de förstå orsaks- och vidmakthållande faktorer och vilka insatser som gjorts tidigare. Vad har varit svårt och vad verkar ha fungerat för eleven?
– Vi träffar föräldrarna först, och ritar upp en familjekarta för att se vilket nätverk som finns kring eleven. Vi ritar en livslinje för att se vilka händelser som är viktiga och om vi kan se när problemen startat, säger Ia Sundberg Lax.
– Föräldrasamtalet är viktigt för att få en inblick i vilka svårigheter eleven har. Eleven orkar sällan själv delta på ett kartläggningssamtal, säger Stefan Sollermark.
Efter föräldrasamtal är det dags för det första hembesöket, där de presenterar sig för eleven och berättar om hur det fungerat för andra.
– Just här är det viktigt att skapa igenkänningsfaktorer för att inge hopp hos dem vi möter, säger Stefan Sollermark.
– De har ofta svårt att förklara varför de gick hem, de vet inte. De kan ha varit hemma i ett år, ett och ett halvt år. Vi vet att det som en gång var orsaken nu är väldigt långt borta. Det handlar om att nysta och att hitta effektiva insatser som är flexibla och individanpassade, säger Ia Sundberg Lax.
Skapar målsättningar
Magelungen gör en beteendeanalys utifrån kognitiv beteende terapi, KBT. Och funderar över vad hemmasittandet fyller för funktion.
– Vad det finns för kortsiktiga faktorer? Där tycker jag ofta att man förstår varför ungdomen har blivit hemma, säger Ia Sundberg Lax.
– Ungdomen är fullständigt medveten om att vi har skolplikt i Sverige. Man behöver inte banka i huvudet på ungdomen att det är dåligt att vara hemma och påtala de negativa följderna, det vet de. Vi behöver skapa mål, säger Stefan Sollermark.
En vanlig målformulering är att man vill vara en vanlig elev som går i skolan varje dag och som har kompisar, men man kanske är i så dåligt skick och utan ork att man inte alls vet var man ska starta.
– Då tittar vi på vilka färdigheter man behöver öva för att komma dit, och vad nätverket familj, skola med flera behöver göra.
Förstå först, åtgärda sedan
Från skolans sida är det viktigt att de förstår och vågar se problemen, menar Ia Sundberg Lax. Det är ett pussel att lägga, analysera och försöka förstå.
– Vad i skolmiljön är det eleven så intensivt vill undvika? Lyssna till signaler som magont och ont i huvudet. Vi måste våga se och våga fråga.
Ia Sundberg Lax menar att risken med åtgärder utan en grundlig kartläggning är att man blir för lösningsfokuserad och sätter in fel åtgärder utan att förstå var i problemet ligger.
– Om eleven har varit hemma några dagar så kanske man tar tillfället i akt och sätter sig utanför klassrummet med eleven för att räkna igen missade mattelektioner. Tänk om det är just här problemet som gör att man blir hemma? Bli utpekad, vara ensam med en lärare, sitta utanför gruppen och räkna matematik…
Hon menar att olika saker förstärker olika personer, och att det är viktigt att alla personer runt en hemmasittande elev vet vad som stärker just hen.
– Att komma tillbaka till skolan och mötas av ”Aaaaa, äntligen är du här” kanske inte är förstärkande hos alla. Med en kartläggning så vet vi hur eleven vill bli bemött och tilltalad. Det är av yttersta vikt att veta. Tummen upp vid ett litet framsteg kan annars få helt motsatt effekt.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Brett spektrum inom autism och fler autismdiagnoser väcker debatt
- Så här funkar WISC-testet
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Pandas – en autoimmun sjukdom med neuropsykiatriska symtom
- ”Ofrivilliga blinkningar är vanligast”