"Min hjärna lägger liksom av"

Hej, jag heter Jerker.
Jag är 51 år gammal, och jag jobbar med
att skriva böcker, spela musik och göra radio.
Mina tre barn är vuxna, ett har egna barn.
Så jag är farfar också.
Jag är konstig.
Ibland hälsar jag på fel sätt
på någon av mina grannar.
Efter det kan jag ha ont i magen i flera dagar.
Jag blir nervös när jag ska gå bort på middag.
Ska man kramas eller bara ta i hand?
Det är skillnad på ta i hand-middagar
och kram-middagar.
Jag gillar båda sorterna.
Jag vet bara inte vilka som är vilka.
Jag följer gärna regler för hur man ska göra.
Men jag blir osäker när jag inte vet
vad som gäller.
Jag har Aspergers syndrom.

Asperger är en form av autism.
Alla aspergare är autister.
Människor med Asperger kan vara väldigt olika.
En del är mer autistiska än andra.
De pratar inte gärna med folk.
De bryr sig inte så mycket om andra människor.
De kan vara besatta av några få intressen.
De kan ha väldigt svårt
att förstå andra människor.
Andra aspergare, som jag, verkar vanliga.
Men vi har problem med olika saker.
Problemen kan låta dumma.
Men de är på riktigt.
Man brukar säga att Asperger
är en dold funktionsnedsättning.
Den är dold, det syns inte på mig
att jag har Aspergers syndrom.
Det är inte som att sakna en arm eller vara blind.
Jag ser normal ut.
Därför kan det vara svårt för människor
att förstå att jag har en funktionsnedsättning.
Men mina problem är lika verkliga
som en hörselskada eller en synskada.

Det blir bara kaos
Mitt värsta problem är
att jag inte kan hålla ordning.
Jag är liksom blind när det gäller ordning.
Jag kan kämpa mig svettig med att sortera saker.
I timmar kan jag hålla på,
men det blir bara kaos.
Det är värst när det gäller pengar och räkningar.
Jag gör fel hela tiden.
Jag betalar samma räkning två gånger
och glömmer bort att betala en annan.
Jag hittar viktiga papper under soffan.
Jag blir trött av andra människor också.
Jättetrött.
I mitt jobb som journalist
intervjuar jag ofta människor.
Efteråt är jag helt slut.
Jag kan bli så trött
att jag inte längre hör vad folk säger.
Jag stirrar på den andra människan.
Jag ser läpparna röra sig,
men jag fattar ingenting av vad han eller hon säger.
Står jag på en scen och sjunger
eller pratar blir jag så trött efteråt
att jag måste sova ett par timmar.

Det kan verka som om jag är lat eller dum,
men min hjärna lägger liksom av.
Tankarna skramlar runt i skallen.
Jag försöker verkligen höra vad människor säger,
men allt blir bara oljud.
Jag är överkänslig för ljud och lukter också.
Jag rycker till när någon gör ett högt ljud
och jag kan få huvudvärk av vissa dofter.
Det är som att vara väldigt, väldigt känslig
för allt som människor gör.
Om en arg, gapig tant med mycket parfym
pratar med mig kan det förstöra hela min dag.
Det är de dåliga sakerna med Aspergers syndrom.
För mig i alla fall.
Men att vara känslig kan också vara bra.
Det är bra att vara känslig för smak och lukter.
Jag är rätt duktig på att laga mat.
Det är bra att vara känslig för ljud.
Jag är duktig på att göra musik.
Det kan vara jobbigt ibland
att tänka på ett annat sätt.
Men ibland är det bra att vara annorlunda.
Jag är väldigt envis.
Jag blir besatt av olika ämnen.
Därför har jag lätt för att lära mig nya saker.

50 år som spion
Jag har haft 50 år på mig att spionera på folk.
Jag vet ungefär hur normala människor fungerar.
Jag vet hur man överlever i en märklig värld.
Människor tror att de är kloka och förnuftiga.
I själva verket är de rätt förvirrade.
Den här boken har jag skrivit för
dig som är nyfiken på Aspergers syndrom.
Kanske känner du någon som har det?
Eller funderar du på om du själv har Asperger?
Eller så vill du bara lära dig mer.
Jag berättar om sju olika områden
som kan vara knepiga för personer med Asperger:
regler, ensamhet, kärlek, ärlighet,
att vara annorlunda, tolkningar och möten.
Jag berättar om mitt liv nu,
men även hur det var när jag var ung.
Jag visste inte att jag hade Asperger då.
Men jag visste att jag var annorlunda.
Jag är inte en typisk aspergare.
Det finns inga sådana.
Lika lite som det finns typiska läkare, tanter,
Leksandsbor eller astronauter.
En hel del av vad jag skriver kommer nog
att vara fel för många autister.
Det är viktigt att komma ihåg.