Joel har omvandlat överskottsenergi till många effektiva timmar i badmintonhallen

Redan som femåring anade mamma Lotta att det var något annorlunda med Joel. Han försvann ofta in i en bubbla, han kunde få utbrott på förskolan och hade svårt för att ta instruktioner. Det blev en remiss till BVC och början på en neuropsykiatrisk utredning.

– Han klarade inte ens av att sitta still på en stol. Han låg under den, säger Joels mamma Lotta Nygren.

Men adhd-diagnosen skulle dröja. Först fick Joel en Tourette-diagnos. En typisk fördom är att alla med Tourettes svär eller att säger en massa könsord, korprolali som det heter. Men Joel har aldrig haft korprolali. Han har framförallt besvärats av tics.

Rullande med ögonen, ljudtics, tics med fötterna och huvudrörelser som ett tag tvingade honom till att uppsöka sjukgymnast då nacken blev allt stelare. Ticsen besvärar honom även när han sover och läkarna utreder för närvarande om hans återkommande huvudvärk kan bero på att han aldrig riktigt kan ligga still när han sover.

– Under det sista året har det också kommit tics medan han spelar badminton. Det hade han inte tidigare. Dem försöker han tvinga bort, så ibland kan han stå och blinka fram tills att bollen är i spel, säger hans mamma Lotta Nygren.

Hjälptränar yngre barn
Trots svårigheterna med tics under spelandet och att han ibland måste blinka ända fram till att motståndaren servat, är badminton det roligaste Joel vet. Under loven bor han praktiskt taget i träningshallen och spelar antingen själv eller instruerar yngre spelare.

– Han tycker att det är jättekul och jag tror att många av de yngre spelarna ser upp lite till honom. Det passar honom att vara hjälptränare, han blir lugn när han ska instruera så han skulle nog funka bra som tränare eller idrottsledare när han blir äldre, säger Lotta Nygren.

I Sverige är Joel rankad som den bäste spelaren född 1991 eller senare, och har vunnit SM-guld både i singel, dubbel och dessutom tagit silver i mix-dubbel (där tjejer och killar spelar tillsammans).

I vintras var han med i det U15-landslag som representerade Sverige i EM i Kazan, Ryssland.

Där stod han, tillsammans med Isabelle Grafsund, för den starkaste svenska prestationen när man tog sig till kvartsfinal i mix-dubbel.

Mer energi än de flesta
Enligt Joel finns det två ingredienser som framförallt varit avgörande för att han blivit så framgångsrik inom sporten.

– Jag har en stark vilja och min hyperaktivitet gör att jag nog orkar att köra lite mer än alla andra gör. Jag har ett extra driv. Jag har egentligen aldrig varit bra på så många saker och från början tyckte jag mest att det bara var kul att spela. Sedan har det blivit min grej och jag började kolla på dem som var bättre än jag själv och hur de gjorde för att jag skulle kunna bli lika bra som de, säger han.

Under en normal träningsvecka tränar han mellan 13-15 timmar utöver eventuella turneringar. På loven blir det lite mer än så och faktum är att han bytte badmintonklubb till Frölunda badminton eftersom de till skillnad från hans förra klubb inte stänger hallen under sommaren.

– Det blev lite av en katastrof för hela familjen när hans förra klubb stängde hallen under sommarloven, för då hade han ingenting att göra och blev otroligt rastlös, säger Lotta Nygren.

Lär sig via Youtube
Den lediga tiden som inte viks åt tränande och tävlande används till att titta på gamla badmintonmatcher på Youtube för att lära sig av proffsen. Som för de flesta med adhd har det funnits mycket energi för det som intresserat honom. Svårare har det varit när det kommer till skolämnen som musik, matematik och naturkunskap.  

– Jag har aldrig varit jätteintresserad av skolan och därför har jag aldrig varit särskilt duktig heller. Men det jag är intresserade av det blir jag bra på så engelska är jag ganska duktig på tack vare att jag spelat en hel del dataspel, säger han.

OS är målet
Det stora intresset och de höga målsättningarna kan också vara påfrestande i kombinationen med Joels Tourettes. En dålig träning kan ibland ältas till leda och ge båda tvångstankar och ångest.

– Jag vill att allt ska vara perfekt och att det ska vara kvalitet i alla slag jag gör. Det kan vara väldigt jobbigt och ta mycket på krafterna, säger han.

Men han har målsättningen för framtiden glasklar. Om åtta år hoppas Joel Hansson Nygren att han ska representera Sverige i OS.

– Jag försöker bli så bra som jag bara kan utifrån mina förutsättningar. Sedan siktar jag på att kunna leva på att spela badminton. Det finns många som gör det, även svenska spelare, och lyssnar jag på mina tränare så tror jag att det kan gå vägen.