De startade föräldragrupp för mammor med NPF

I slutet på förra året fick Lena Furberg, 30, sitt andra barn och i samband med det startade hon och kompisen Angelica Ogland, 27, som också hade fått barn, en egen mammagrupp.

Båda är diagnosticerade med adhd och såg ett behov av en mammagrupp för mammor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel adhd, add och autismspektrumtillstånd. Bakgrunden till initiativet var att Lena Furberg hade känt sig utanför och förbisedd i barnavårdscentralens föräldragrupp när hon fick sitt första barn för fem år sedan.

Mammagruppen hade sitt första möte i maj och startades via Attention Nacka/Värmdö, som är en del av en rikstäckande intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Det är inbyggt i personer som har adhd att känna sig lite utanför. Mammorna i vår egen grupp hade alla fått sin diagnos när de var över 20 år och då har man redan hunnit känna sig som en Pippi Långstrump ganska länge. Det innebär att självkänslan får sig en törn och man tänker ofta att man kanske inte förstår saker – även om det inte finns ett samband mellan intelligens och adhd. Om man har adhd är det därför lätt att känna sig utanför på barnavårdscentralens föräldragrupp. Där blir det ofta en okonstruktiv stämning och en tävling mellan kvinnor där man jämför sina barn, säger Lena Furberg.

Deras grupp består av fem småbarnsmammor med diagnosen adhd och under spädbarnsperioden träffades de två timmar åt gången och hade diskussioner utifrån ett specifikt tema – till exempel mat, sömn eller stress.

– I vår grupp är det väldigt mycket som är underförstått eftersom att vi i grund och botten har samma problematik och diagnos, även om vi är olika människor med olika förutsättningar. Det gör att samtalen blir effektiva och att vi ger varandra stöd i föräldraskapet. Ta bara exemplet när vi diskuterade stressen och det oundvikliga kaos som uppstår i hemmet när man har småbarn. Det är extra viktigt för oss att prata om stress eftersom man med våra funktionsnedsättningar har det svårare med planeringar, organisation och prioritering, säger Lena Furberg.

Hon berättar att den stora skillnaden mot barnavårdscentralens föräldragrupp är att samtalen inte enbart fokuserat på barnen och att föräldrarnas hälsa och upplevelser av situationen har fått ta större plats.

– I en vanlig föräldragrupp känner jag mig inte trygg att säga att jag mår dåligt på grund av att jag sover lite när barnmorskan frågar hur barnet sover. Samtidigt vill jag betona att barnavårdscentralernas föräldragrupper behövs. Även om jag kan tycka att deras arbete i större utsträckning kan utgå från föräldrarnas behov, säger hon.

De positiva reaktionerna har varit många. Mammagruppen har blivit omskriven i flera tidningar och Lena och Angelica har bland annat deltagit i TV4:s morgonsoffa. De har också startat Facebookgruppen Adhd-mamma – ett namn de hämtade från en artikel i Aftonbladet.

– Där beskrev de oss i föräldragruppen som ”adhd-mammor”. Jag kan nog tycka att det finns skäl att ifrågasätta det ordvalet. Jag ser mig mer som en mamma, säger Lena Furberg. 

Facebookgruppen har i dagsläget cirka 100 medlemmar från hela landet och målsättningen är att sidan ska fungera som en plattform där mammorna kan stödja varandra.

– Vi har både diagnosen och barnen som gemensamma samtalsämnen och det är bra att ha en plattform där man kan komma i kontakt med likasinnade. Det handlar mycket om att ge och få stöd genom igenkänning, till exempel när någon lägger upp en bild på kaoset hemma. Det är skönt att kunna lufta sådana grejer och det gör att man blir mindre ensam. Samtidigt visar vårt medlemsantal att behovet av sådana här plattformar är stort, säger Lena Furberg.