Barn med NPF återigen misstrodda juridiskt

– Våra resultat talar för att barn med neuropsykiatriska diagnoser som adhd och Aspergers syndrom har sämre chanser att få en rättvis legal bedömning än andra barn. Det är mycket allvarligt, i synnerhet som tidigare studier visat att barn med sådana diagnoser oftare blir utsatta för övergrepp, säger barnpsykiatrikern Frank Lindblad, professor emeritus vid Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet till UNT.se

Han är en av de forskare vid Stockholms universitet och Uppsala universitet som gjort en studie som publicerats i facktidskriften Journal of Sexual Child Abuse.

I studien fick drygt 100 juridikstudenter läsa utskriften av ett polisförhör med en elvaårig flicka, som uppgav att hon hade utsatts för sexövergrepp av sin pappa. Förhöret byggde på ett verkligt fall men flera uppgifter hade ändrats för att inte kunna identifiera någon av de inblandade personerna.

Efter att ha läst intervjuutskriften fick studenterna på en tiogradig skala bedöma flickans trovärdighet, hur sanningsenlig berättelsen verkade, om hon talade om verkliga händelser om hur detaljrik hennes berättelse var. De fick också en fråga om flickans förmåga att berätta om övergrepp jämfört med barn i samma ålder.

Innan de läste förhörsutskriften fick hälften av studenterna, utvalda med slumpens hjälp, information om att flickan gick i en specialklass efter att ett år tidigare ha fått diagnoserna adhd och Aspergers syndrom.

Trots att alla läste exakt samma förhörstext skilde sig deras bedömningar beroende på om de hade fått informationen om flickans neuropsykiatriska diagnoser eller inte. Studenterna som trodde att flickan hade adhd och Asperger bedömde hennes trovärdighet som betydligt lägre, ifrågasatte i högre grad sanningshalten i hennes berättelse och att den byggde på verkliga händelser, och satte också lägre poäng för detaljrikedomenen i berättelsen.

– Flera studier har visserligen visat att barn med vissa neuropsykiatriska diagnoser verkligen kan ha nedsatt förmåga att kommunicera med andra om till exempel sexuella övergrepp, men i detta fall gjordes bedömningen helt och hållet utifrån medvetna eller omedvetna föreställningar om detta och inte utifrån en kunskap om barnets förmågor och innehållet i berättelsen, säger Frank Lindblad till UNT.se