”Att ha en ADHD-Coach borde vara möjligt för alla vuxna. Det kan aldrig vara för sent eller för tidigt att förändra sitt liv till det bättre”

VEM ÄR DU?
Jag är Sveriges första utbildade ADHD Coach, initiativtagare till ADHD Awareness Sweden, arrangör av konferenser och uppdragsutbildningar. Jag är också föreläsare, debattör och entreprenör.

VAD BRINNER DU FöR?
Att människor med ADHD ska kunna leva ett fullgott liv.

VAD GÖR DU?
Jag har stödjande samtal per telefon med vuxna som har ADHD och har ADHD Coaching i grupp. Jag producerar och utvecklar också utbildningar och kursmaterial för personer med egen diagnos och för de som ska leda dessa kurser.

HAR DU NÅGRA FÖREBILDER INOM OMRÅDET?
Det finns många som gör bra saker för människor med ADHD. Det finns också många med egen diagnos som kan vara bra förebilder för andra med ADHD. Jag har inga särskilda personliga förebilder.

VAD SKULLE BEHÖVA FÖRÄNDRAS?
Alla barn i skolan ska få samma chans att lära oavsett diagnos, genom individuellt stöd, anpassningar av undervisningen och i miljön. Lägg mycket resurser på tidiga utredningar och insatser redan innan skolåldern. Särskilt stöd behövs för ensamstående föräldrar till barn med ADHD.

Ge alla vuxna möjlighet att välja individuell ADHD Coaching som en del i en multimodal behandling. Eller ADHD Coaching i grupp. Se till att all ADHD Coaching utförs av ADHD Coacher specifikt utbildade för ändamålet.

Alla som behöver en neuropsykiatrisk utredning ska få det. Även seniorer behöver ordentliga utredningar, stöd och förståelse. 

3 TIPS TILL EN ENSAMSTÅENDE ADHD-MAMMA MED ADHD-BARN

1. Förändringsarbete. Väldigt många vuxna med ADHD är frånskilda eller kommer att bli frånskilda senare i livet. Så säger statistiken. Många av dessa är ensamstående mammor och har själva barn med ADHD. Ofta har föräldrar blivit diagnosticerade efter det att barnen blivit det, när föräldern känt igen barnens ADHD drag och symptom hos sig själv.

Alla kan leva ett bra liv med ADHD även om det är ett liv med motgångar och svårigheter. Alla kan göra framsteg och utvecklas hela livet. Försök att se framstegen och värdera dem högt istället för grubbla för mycket över vad som gick fel. Alla gör misstag och misstag är bevis på att man försökt. De som inte försöker kan heller aldrig göra några misstag vilket ger mindre chans till framsteg. Försök att se misstagen som ett tillfälle att lära av, istället för att ge plats åt självförebråelser och kritik.

Det är bra att kunna skilja på vad som är omgivningens krav och förväntningar, och vilka som är ens egna. När du kan det, blir det lättare att välja vad som egentligen är viktigt för dig och din familj. Kraven och förväntningarna från omvärlden är konstant höga och är svåra att göra något åt. Det du lättare kan göra något åt är dina egna förväntningar på dig själv och dina barn.

Satsa på förändringsarbete på de områden som enklast går att förändra och gör ditt bästa för att acceptera resten. Du och din familj är inte sämre människor för att ni inte alltid lyckas komma i tid, eller för att kläderna inte är välstrukna och strumporna är olikfärgade.

När du bestämt vad som ska förändras, vilka vanor och rutiner som är viktiga för er att satsa på, måste det få ta tid. Det ska nötas in under lång tid för att sitta.

Bestäm själv vad som är en acceptabel nivå av genomförande. Långt, långt under hundra procent genomfört är bra! Börja från noll och gå uppåt så långt du själv tycker är en godtagbar nivå av genomförande. Se det som blev, och gläd er över det istället för att se det som inte blev!

Satsa på det som redan fungerar bra, gör mer av det, bygg vidare på det.

Att ha ADHD betyder inte att den man är och det man gör alltid behöver fixas till. Du och dina barn är bra som ni är. Ni bara tänker, lever och agerar på ett annat sätt.

2. Humor och glädje. De flesta med ADHD har humor. Så använd den och skratta tillsammans så ofta det bara går. Locka fram skrattet hos varandra. Det är okej att det du egentligen planerade att göra just där och då får ge vika för skrattet och sådant som är kul. Det gör att allting går lättare sen. Satsa mer på att ha glada barn och mindre på att ha presterande barn.

3. Stimulans och återhämtning. Rutiner och struktur är bra, men vi får inte glömma stimulans. Det är stimulans som ADHD hjärnan söker hela tiden för att hålla sig alert och kunna fungera optimalt. Stimulans är olika för olika människor. Oftast är det något nytt, något spännande, något att lära av, något roligt, något intressant, något tankeväckande, något annorlunda, något fantasieggande, något nyskapande, något som sticker ut, något som väcker känslor, något som får saker att hända osv. Stimulans skapar motivation. Locka istället för att tvinga är ett bra rättesnöre. Avsett också tid för down time, när det är låg stimulans och tid att varva ned. Särskilt viktigt innan läggdags.

Jag gjorde det som vi vuxna ofta glömmer – jag frågade barnen!

Barn sitter ofta inne med svar och lösningar själva, oavsett ålder. Om vi bara frågar dem får vi veta. Jag frågade mina nu vuxna barn om de kom ihåg något särskilt som de tyckte var bra under deras uppväxt. Någonting som jag gjort som de trodde hade format dem eller påverkat mycket. Något de bar med sig i vuxenlivet. De kom inte på något specifikt i stunden, utan pratade snarare om att de fått med sig ett förhållningssätt ut i livet som innebar att det alltid fanns lösningar och att det mesta var möjligt. De upplevde också att de redan tidigt i livet hade en bra självkänsla. Som ”en god mor” lyssnar jag på barnen och tänker att det kanske är det som  är det viktiga i livet?

Att ha bra självkänsla, tro att allt är möjligt och finna sina egna lösningar? Jag har inga konkreta tips eller råd om hur barn får det förhållningssättet, eller hur de får bra självkänsla.

För varje barns behov av uppmuntran och stöd är ju helt individuellt och varierar med ålder och situation.

----------------------------------

"Myter och fakta om adhd" av Marie Enbäck med flera:

Myt: ”Skolan kräver att barn som ska få extra stöd har fått en diagnos”
Fakta: Enligt skollagen har barn rätt till extra stöd utan att först ha fått en diagnos.

Myt: ”ADHD används som en ursäkt.”
Fakta: ADHD kan bara vara en del i en förklaring.

Myt: ”ADHD har ökat. ”
Fakta: Fler får diagnos för att köerna till utredning minskar. Kunskaperna ökar generellt.

Myt: ”ADHD är påhittat.”
Fakta: ADHD är en diagnos enligt FN och WHO och är en funktionsnedsättning.

Myt: ”Om man har ADHD är man hyperaktiv.”
Fakta: Nej, men en del är det.

Myt: ”ADHD kommer sig av dålig uppfostran.”
Fakta: Nej.

Myt: ”Medicinering ökar risken för beroende. ”
Fakta: Vetenskapen pekar på att det tvärtom minskar riskerna.

Myt: ”Alla med ADHD är likadana.”
Fakta: ADHD kan visa sig på helt olika sätt från person till person. Kärnsymptomen är dock alltid desamma.

Myt: ”Det är mest pojkar som har ADHD.”
Fakta: Nej, men de får mest uppmärksamhet.

Myt: ”Det är fel att sätta etikett på människor genom att diagnostisera.”
Fakta: Kan tyckas. Om vi istället förbättrade förutsättningarna för människor skulle synsättet förändras och stigmatisering minskas.