Nästa artikel

Problem att lära sig klockan, läsa av siffror och räkna ut grundläggande tal. Det är en kort sammanfattning av diagnosen dyskalkyli. Special Nest har pratat med logopeden Markus Björnström som har genomfört 500 utredningar av personer med räknesvårigheter.

Föreställ dig att du har svårt med grundläggande räknesätt som subtraktion och multiplikation. Föreställ dig också att du har svårt att uppfatta antal och mängd, komma ihåg telefonnummer, läsa busstabeller eller lära dig klockan. Då har du fått en kort inblick i hur det är att ha diagnosen dyskalkyli. Markus Björnström är utbildad logoped och har arbetat på talkliniken på Danderyds sjukhus. Han har genomfört runt 500 utredningar av barn och vuxna med svåra räkneproblem.  

Ett av diagnoskriterierna för dyskalkyli är att personen ska ha en normal inlärningsförmåga rent generellt, men svårt med att ta till sig enkla talfakta. Dyskalkyli är alltså räknesvårigheter som inte kan förklaras av tydliga begåvningshandikapp. Tvärtom har personerna med dyskalkyli ofta inte svårt med inlärningen av andra teoretiska ämnen. Snarare bara med matematiken – till exempel när det gäller de fyra räknesätten.  

– Det finns de som repeterar och repeterar och lär sig talen i stunden. Men sedan har de glömt alltihop nästa dag. Det ger upphov till frustration både för eleven och läraren. Man står och stampar på ett ställe, säger Markus Björnström som i dag är speciallärare på Lemshaga Akademi i Värmdö kommun strax söder om Stockholm.

 

Får en snedvriden självbild
Det är i dag inte helt klarlagt hur många som har dyskalkyli. Uppskattningsvis är det fem procent i Sverige, enligt forskning. I jämförelse med forskningen kring en närbesläktad diagnos som dyslexi har kunskapen om dyskalkyli länge släpat efter. Men de senaste åren har diagnosen fått mer uppmärksamhet och forskningen på området har intensifierats. Individer med dyskalkyli har inte bara svårt att klara de matematiska kunskapsmålen i skolan. De känner sig även dumma och får en snedvriden självbild, enligt Markus Björnström.

– Om man inte klarar matematiken och känner sig korkad kan det också smitta av sig på det övriga lärandet, även om man bara har problem med matematiken och inte andra ämnen. Samtidigt är det mycket skam och skuld knutet till dyskalkyli. Det är jobbigt att vara 14-15 år och att inte kunna klockan. Som vuxen kan diagnosen leda till privatekonomiska bekymmer om man inte kan hantera siffror, säger han.

Bland de fem procent som har dyskalkyli är det också vanligt med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (särskilt adhd) och dyslexi. Men forskarna har i dag inte någon bra förklaring hur dessa diagnoser hänger ihop och varför de tycks överlappa varandra.

– Vissa har alla tre diagnoserna medan andra har två eller en. Vi vet inte varför flera av dessa diagnoser förekommer samtidigt hos en person, men somliga tror att det finns en viss grad av ärftlighet, säger Markus Björnström.

 

Anpassningar i skolan
Vad får då en person med dyskalkyli för stöd? Barn i skolåldern behöver ofta omfattande anpassningar i matematik med en kombination av undervisning i helklass och individuell undervisning. Miniräknare och smartphone är två hjälpmedel som ofta kan göra stor nytta.

– För vuxna med dyskalkyli finns i dag inga strukturerade metoder för att lindra svårigheterna. Men många vuxna mår väsentligt bättre när de genom en utredning fått mer kunskap om sitt funktionshinder, säger Markus Björnström.

Annons