Myndighetssamarbete gynnar anhöriga

– Vi har fem föreläsningstillfällen med olika teman och avslutar med en minimässa där alla aktörer och ytterligare medverkande som föräldrarna själva önskat finns med. Där kan man som förälder kan ställa individuella frågor, enskilt, säger Britt Grenholm, anhörigkonsulent i centrum, Göteborg.

Hon är en av de anhörigkonsulenter som driver utbildningen. Steg-ett ut har skapats av en grupp föräldrar i samråd med projektledare. Tillsammans har man bestämt att föreläsningarna ska behandla lagstöd, ekonomi, boende, råd och stöd och sysselsättning, vilket ska ge deltagande föräldrar, till barn mellan 16 och 25, en god grund att stå på för att stötta sina ungdomar under övergången till vuxenlivet. Det har visat sig att föräldrar som har barn med funktionsnedsättning har svårt att få överblick på vad man kan få för stöd från samhället.

– Det har gjorts en intervjuundersökning och i olika stadsdelar i Göteborg och många uttryckte samma sak: Det är för svårt att veta var stödet finns och vad den unga har för rättigheter. Så då försöker vi anhörigkonsulenter att nå dem med den information de vill ha, säger Britt Grenholm.

Den största delen deltagare är föräldrar till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

– Jag tror det beror på att man får hjälp tidigt när man har synliga funktionsnedsättningar. Det är sällan det är personer som har synliga nedsättningar som söker hjälp via oss, säger Britt Grenholm.

Samverkan
Steg-ett ut har pågått i två terminer och till hösten börjar tredje gången. Britt Grenholm upplever att en samordning som den här verkligen behövs. Där representanter från Socialtjänsten, Anhörigstöd, Försäkringskassan, Överförmyndarförvaltningen, Arbetsförmedlingen, Boende och Habilitering och Hälsa slår sig samman.

– Vi har gjort utvärderingar det har varit helt otroligt översvallande recensioner. Så jag tänker att varför samarbetar i inte mer alla professioner? Vi måste bli bättre på att samverka. Det blir så mycket bättre då, dessutom är det väldigt trevligt. Men det sker inte så per automatik. Socialtjänst, Försäkringskassa och Arbetsförmedling ska samarbeta det vet de också. Det står i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen.

Hon nämner arbete/sysselsättning som ett exempel där man borde samarbeta mer kring människor med funktionsnedsättningar.

– Alla människor behöver sysselsättning. Man ska sträva efter egenförsörjning. Försäkringskassan betalar inte mer än de absolut behöver. Men vissa människor kan inte arbeta och då ska man tillsammans komma fram till vad de kan göra. Det ligger i allas intresse att hamna rätt av både samhällsekonomiska och humanitära skäl. Att man inte samarbetar borde vara tjänstefel.

Uppskattat av föräldrar
Britt Grenholm menar att samhället överlag är dåliga på att erbjuda stöd till anhöriga.

– Vi som är professionella borde anstränga oss för att nå ut och anstränga oss i stället för att föräldrar ska ringa runt 20 timmar i veckan för att få koll på vad ens barn ska kunna få för hjälp. Om alla som är igång i olika verksamheter gjorde arbetet som det finns föreskrivet skulle detta inte behövas.

Steg-ett ut startade som ett projekt, men nu är det en del av det reguljära anhörigstödet i kommunen. Efter kursens slut erbjuds föräldrarna anhöriggrupper.

– Jag har jobbat inom Göteborgs stad sedan 1978, och jag har aldrig fått så mycket uppskattning som för det här. Många föräldrar är jättetacksamma. De uppskattar att de har fått en samlad och strukturerad information om det stöd som samhället kan erbjuda deras ungdomar eller unga vuxna. Flera har också sagt att det varit bra att få få se att de inte är ensamma om sin situation, säger Britt Grenholm.