För fem år sedan tog specialpedagoger tillsammans med rektor på Bergsjöskolan i Göteborg ett ordentligt grepp om situationen på skolan. Det rådde ett stort missnöje och hade växt fram ett glapp mellan lärare och elevhälsa. Elevhälsoteamet kopplades ofta in i ett sent skede och fick då främst ägna sig åt att lösa akuta problem. Detta i kombination med att riktlinjerna i den nya skollagen sade att arbetet i första hand skulle vara förebyggande och främjande ledde till att EHM-modellen utvecklades.
– Vi jobbade inte tillsammans utan lärarna skulle ta kontakt med elevhälsan som ett sista steg i ett åtgärdande skede. När elevhälsan hade sett över ärendet och återkopplade till lärarna hade vi ofta väldigt olika syn på hur vi skulle gå vidare, säger Anna Bengtsson, specialpedagog på Bergsjöskolan.
Med styrdokumenten i ryggen och med hjälp av skolans psykolog hittade de ett nytt sätt att jobba. EHM, som står för elevhälsomötet, går ut på att skapa ett förebyggande och tätare samarbete mellan lärare och elevhälsa.
Arbetar tvärprofessionellt
Genom att ha regelbundna möten, utan att något särskilt har inträffat, kan utmaningar komma upp till ytan långt innan det handlar om enbart åtgärdande insatser. Skolans elevhälsomöten sker utifrån ett rullande schema där alla lärare har möjlighet att delta på ett EHM under en sexveckorsperiod.
– När vi arbetar tvärprofessionellt står man inte ensam som lärare utan får stöd i att möta elever. Tillsammans blir vi starkare och klokare. Och genom att arbeta mer främjande och förebyggande kan det åtgärdande arbetet minska.
Mötet inleds med en beskrivning av hur det ser ut just nu. Utgångspunkten är alltså inte vilka problem som finns i nuläget, utan både det som fungerar och det som inte gör det tas upp. Sedan är mötet uppdelat i tre olika faser, ett upplägg de kallar "tratten": beskriva & redogöra, analysera & förstå och planera hur.
– Genom tratten blir vi mer uppmärksamma på att vi under mötet befinner oss i samma fas. Det blir tydligt att vi först behöver beskriva innan vi går vidare och försöker förstå, och att vi behöver hjälpas åt att förstå innan vi planerar hur.
När EHM finns som en del i en större organisatorisk helhet ger det här sättet att arbeta möjlighet att utveckla hela verksamheten, menar Anna Bengtsson.
– Vi skapar en organisation som är rustad att ta hand om de utvecklingsområden som synliggörs på mötet och som ger goda förutsättningar att forma lärmiljöer som gynnar alla elevers hälsa, lärande och utveckling. Det skapar stora möjligheter att ta oss an det gemensamma elevhälsouppdraget i enlighet med läroplanens och skollagens intentioner.
Hitta vägar framåt
Anna Bengtsson menar att de genom EHM inte bara har förändrat sitt sätt att arbeta utan den kultur som råder på skolan. Fokus har förskjutits från individ till grupp och betydelsen av bra lärmiljöer. De har skapat en större kapacitet att kunna se eleven i ett sammanhang, i stället för att utgå från att det är den enskilda individen som är problemet.
– Om allt ansvar läggs på en ensam lärare är det väldigt lätt att hamna där, och då är det svårt att lyckas. Det är ett komplext uppdrag och när man som lärare känner att verktygen inte räcker till är det lätt att se eleven som problemet. Men om vi jobbar tillsammans har vi en mycket större verktygslåda och kan se det på olika sätt från olika perspektiv, vilket gör att vi lättare kan hitta vägar framåt.
I boken ”EHM Elevhälsomötet – en främjande, förebyggande och lärande modell” (Gothia Fortbildning) delar Anna Bengtsson tillsammans med Ida Necovski, specialpedagog, och Maria Kempe Olsson, rektor, med sig av sina erfarenheter av utvecklandet av den nya arbetsmodellen. Boken beskriver mötesmodellens olika delar och hur de mynnar ut i en konkret handlingsplan. Med hjälp av praktiska exempel med frågeställningar visar författarna hur mötesdeltagarna kan resonera utifrån sina olika roller, perspektiv och funktioner.
I dag finns ett stort intresse för EHM och modellen har spridit sig till andra skolor, både i Göteborg och i andra delar av landet.
– Det är svårt för skolor att få till arbetet med elevhälsan. Man är ofta kvar i det åtgärdande arbetet där man jobbar i ett sent skede och ofta på individnivå genom att åtgärda brister hos elever. Det saknas en samsyn kring hur man ska göra.
Lärande och hälsa
Anna Bengtssons drivkraft är att jobba för en skola som kan möta och stödja alla barn. Några områden hon brinner extra mycket för är bland annat elevhälsoarbete, inkludering och formativ undervisning. Vid sidan av sitt arbete på Bergsjöskolan jobbar hon med föreläsnings- och utbildningsuppdrag i egen regi.
– För mig är inkludering att alla elever får höra till och får sina behov tillgodosedda. Jag tycker inte att vi kan jobba med det om vi inte jobbar formativt. Att jobba formativt handlar för mig om att vi utgår från eleverna vi har, de mål vi ska nå och utifrån det formar undervisningen.
För att lyckas med detta poängterar Anna Bengtsson att det krävs att lärarna hela tiden får återkoppling från eleverna för att kunna forma nästa steg i undervisningen. Det kräver en god relation och dialog med eleverna.
– Elevhälsa är uppdraget vi har kring elevernas lärande och utveckling. Det uppdraget ska utgå från sambandet mellan lärande och hälsa. Om man mår bra lär man sig lättare, och när man lär sig påverkar det hälsan positivt.
Vad gör ni för att åstadkomma detta?
– Vi jobbar för att anpassa lärmiljön efter elevens behov. Dels ta reda på vad eleven behöver men också se över vilket innehåll vi ska ha, vilken struktur vi behöver ha och att använda olika verktyg, metoder och förhållningssätt. Jag brinner för att skolan ska anpassas för eleverna. Genom att vi har börjat jobba på ett annat sätt med elevhälsan har vi lyckats bättre med det.
Mer av Anna Bengtsson:
Bloggen ”Specialpedagogen spekulerar”: http://annabe.moobis.se/
Hemsida: http://annabeutveckling.se/
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Mammor till tonåringar med autism vittnar om ständig kamp i vardagen: "Om jag inte orkar då finns det ingenting"
- Så här funkar WISC-testet
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Lista: 10 npf-vänliga julklappstips
- Läs- och skrivkrisen i skolan slår hårt mot elever med autism
- Så fungerar adhd-medicin
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor