– Ofta utgår vi professionella från ett fåtal perspektiv vid behandling, exempelvis ett biologiskt, ett kognitivt eller ett relationellt perspektiv. Vi har velat skriva en bok som har flera perspektiv och tycker att det finns ett värde i att kunna växla mellan dem. Det är ju så mycket lättare att förstå vad som är hjälpsamt om man har flera infallsvinklar på en situation, säger Michael Hjerth.
Michael Hjerth är legitimerad psykolog inriktad på kognitiv psykologi och lösningsfokuserad terapi. Han har stor erfarenhet av att arbeta med personer med olika neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och hans arbetssätt är delvis inspirerat av spelvärlden. Tidigare har han tillsammans med Johan Bysell skrivit böckerna Lösningsfokus – gör mer av det som fungerar och Det finns alltid ett sätt: lösningsfokus och adhd. Johan Bysell har en examen i psykologi och är vidareutbildad inom relationell psykoterapi och existentiell samtalsmetodik.
– Jag lärde mig den lösningsorienterade terapimetoden när jag arbetade med missbruksbehandling. Förhållningssättet visade sig passa väl att använda när jag och min kollega Nicole Wolpher startade upp samtalsgrupper inom Attention Stockholm*. I våra samtal har vi fokuserat på teman som relationer, vad som är viktigt för att få vardagen att fungera och hur vi bättre kan förstå känslor, säger Johan Bysell.
Special Nest har tidigare skrivit om Attention-projektet Stöd i vardagen som bland annat har resulterat i webbplatsen känslogrejen.se och boken Navigera genom stormarna – om känslor och npf. Nu har Michael Hjerth och Johan Bysell tillsammans med Nicole Wolpher författat boken Perspektiv som gör skillnad – meningsskapande samtal i praktiken. Forskning visar att relationer är viktigare än metoder vid terapeutiska samtal. Därför erbjuder författarna konkreta strategier för att skapa relationer men också för att utforska känslor och undersöka det som författarna kallar ”må bra”-mönster. De vänder sig till alla som arbetar inom vård, skola, omsorg och ideell sektor och som vill förfina sina färdigheter.
Perspektiv och npf
Boken omfattar tre delar. Den första fokuserar på filosofiska perspektiv, utgångspunkter och synsätt, den andra på samtalet som hantverk och den tredje på att möta personer med npf. Genom de teoretiska perspektiven vill författarna bredda blicken på den egna yrkesrollen och erbjuda förståelse inför hur professionella kan se på dem som de ska hjälpa. Att Johan Bysell har dyslexi och Michael Hjerth har autism påverkar förstås deras egna förhållningssätt.
– Jag har jobbat med arbetshälsa och utbrändhet och har tidigare i livet själv varit utbränd. Med åren upptäckte jag att jag hade lätt för att samtala med personer som har autism och andra npf, kanske för att jag förstår hur det är. Som vuxen diagnostiserades jag med autism och ADD och när jag berättar om det för mina klienter verkar det ha betydelse för dem, att jag kan dela med mig av erfarenheter från ett inifrånperspektiv, säger Michael Hjerth.
– I våra samtalsgrupper kan jag som har haft en trasslig skolgång dela med mig av mina erfarenheter och andra kan känna igen sig, det kan vara meningsfullt för någon och skapa hopp. Men viktigast i samtal är att skapa kontakt och att utgå från vad personen själv är intresserad av. Andra viktiga punkter är att tryckutjämna det som känns svårt och att kartlägga vad personen behöver och mår bra av långsiktigt, säger Johan Bysell.
Vi kommer strax in på de här viktiga punkterna som ett meningsfullt samtal bör innehålla, men författarna betonar först vikten av att samtalsledaren har en tydlig ram och ett tydligt fokus för samtalet samtidigt som det är bra att tillåta sig att improvisera och experimentera.
Samtal som hantverk
Bokens andra del fokuserar på själva samtalskonsten: hur man gör, vem man möter och vad den personen vill. I förenklade ordalag beskriver författarna två typer av problem. Dels vardagsproblem eller trassel, som är den typ av problem som går att ringa in och göra något åt. Dels elände eller existentiella problem, som syftar på livsvillkor som vi kan behöva lära oss att leva med.
– De flesta ungdomar funderar över vilken sorts människa de är, så det existentiella är viktigt för att orientera sig i livet. Vem är man om man får en diagnos, hur kan man förstå sig själv i världen då? Att fråga vad personen längtar efter och önskar mer av i livet innehåller också ett existentiellt perspektiv, säger Michael Hjerth.
Samtalsledare behöver även fundera över glappet mellan utmaningar och färdigheter, hur man tillsammans kan hitta en balans mellan problem och resurser och vilka må-bra mönster den hjälpsökande har. Utifrån de perspektiv boken berör föreslår författarna tio hållpunkter:
- Kontakt -– samarbeta och skapa relation, fråga om personens intressen.
- Bekräfta – tryckutjämna det som är svårt, bekräfta, lyssna och validera.
- Sortera – ta sikte utifrån intentioner, ringa in problem och sätt upp mål.
- Bredda blicken – ta hjälp av tidsresor och få en bättre överblick.
- Zooma in blicken – synliggör det osynliga, fokusera på ledtrådar och må-bra-mönster.
- Experimentera – utforska utan att kunna göra fel, bjuda in till att pröva något nytt.
- Mobilisera rötter – befäst resurser genom självreflektion.
- Myrsteg – bryt ner uppgifter i små steg för att lättare komma i gång och öka motivationen.
- Samla ihop – sammanfatta det viktigaste och bekräfta personens ansträngningar.
- Lär av feedback – säkerställ att ni arbetar med rätt saker och lär av dem som du möter.
Spel kan erbjuda strategier
I bokens sista del ger författarna ytterligare exempel på egna erfarenheter av att leda samtal. De visar vad de menar med att experimentera och att vara följsamma, och beskriver samtidigt det speciella i att möta och hjälpa personer som har npf. Fokus ligger även här på relationen och på vad personen själv vill, men de lyfter fram vissa återkommande problemområden. Personer med adhd och autism kan till exempel ha svårt med aktivitetsreglering, impulskontroll, koncentration, socialt samspel och exekutiva funktioner. De kan även ha ojämna funktionsförmågor och svårt att läsa av känslor.
– För vissa kan det hjälpa att få förslag på olika känslouttryck via en känslokarta bestående av en lista med ord. De föreslagna orden kan göra det lättare att urskilja och uttrycka vad som verkligen känns och är viktigt. Om en gissning inte stämmer kan personen själv korrigera och precisera känslan och samtidigt koppla känslan till vad personen behöver, säger Johan Bysell.
Eftersom det är vanligt att unga med npf ägnar sig mycket åt dataspel erbjuder författarna även särskilda verktyg och uttryck från spelvärlden, såsom att ”hämta kraft genom att buffa upp” eller att utveckla färdigheter genom att ”levla upp sina skills”. Det är ofta gränssnittet mot den verkliga världen som är svårt för unga med npf, och då kan de dra nytta av något författarna kallar spelfullhet. För i spelvärlden, menar författarna, betraktas problem som utmaningar snarare än hot och det finns begripliga och enhetliga regel- och feedbacksystem.
– Spelfullhet kan sägas fungera som en slags struktur som utvecklar inte bara färdigheten att spela utan också spelaren själv. Spelet aktiverar, mobiliserar och stabiliserar de neurologiska och beteendemässiga resurser som personen behöver för att bemästra spelets utmaningar och de kan vara intressanta att översätta till vardagslivet, säger Johan Bysell.
– Om någon vill skaffa sig ett arbete och är frågande inför sig själv kan det vara intressant att utforska mer. Vi kan se det som att svårigheterna ligger i personens strategier, snarare än inom personen. Om du byter strategi, tränar upp färdigheter och utvecklar nya vanor kan du kanske få nya sätt att hantera livet. Många älskar att spela och är väldigt kompetenta inom det, nyckeln blir då att översätta den kompetensen till arbetslivet, säger Michael Hjerth.
*Attention Stockholm är Stockholms lokalförening inom Riksförbundet Attention, en intresseorganisation för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som adhd och autism.
Klicka här för att läsa mer om boken om meningsskapande samtal.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Spel byggt på hjärnforskning får barn att prestera bättre i skolan
- Så här funkar WISC-testet
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så fungerar adhd-medicin
- Psykologernas 10 tips för bättre relationer i skolan