– Det är inte bara lösa teorier. Det går att påverka sin psykiska hälsa genom kost, säger Charlotte Erlanson-Albertsson, som bland annat skrivit böckerna Mat för hjärnan och Kokbok för hjärnan.
Socker, fett och gluten tillhör de mest omtalade ämnena, men kan de verkligen påverka vårt psyke?
– Socker påverkar mest fetma och aktivitetsnivå. Det upptäcktes i USA på 1970-talet att hjärnan aktiveras av stora mängder socker, och man såg ett samband mellan stora mängder socker i koncentrerad form och hyperaktivitet, typ adhd.
Största boven är läsk, som tas upp direkt av kroppen. Sockret i andra söta produkter, som godis och glass, tar längre tid eftersom det består av mer än vätska som bara sugs in i kroppen. Till exempel måste fett i glass brytas ner först.
Gluten kan ge inflammation
Sett till autism gäller det enligt Charlotte Erlanson-Albertsson att undvika proteinerna gluten och kasein. Gluten finns i vete, kasein i mjölkprodukter:
– Gluten och kasein tar tid för tarmen att bryta ned, och det kan då bildas en inflammation som inte bara påverkar tarmen utan även sprider sig till hjärnan. Tarmen och hjärnan har en tät förbindelse, och inflammationen frisätter specifika hormoner som påverkar hjärnan och psyket, som ångest och depression.
Vid långsam matsmältning stannar födan länge i kroppen, vilket gör att skadliga ämnen har tid att sprida sig i kroppen. Barn kan också vara mer mottagliga då de är allmänt mer känsliga än vuxna. Extra känsliga blir de personer med dålig matsmältning. I studier på autistiska barn och unga har man sett effekt på hjärnan hos de som går på en gluten- och kaseinfri diet.
– Symtomen har inte försvunnit helt, men lindrats, säger Erlanson-Albertsson, och tillägger att hon tror att det har betydelse även för vuxna:
– Många som går på LCHF-diet (Low Carb High Fat) upplever att de mår bättre. Kanske blir de av med sin inflammation genom att sluta äta till exempel bröd. Det finns även teorier att det kan mildra symtom hos bipolära och schizofrena.
Kontroversiellt i Sverige
Några studier kring det här har inte gjorts i Sverige, men i många andra länder. Norge, Danmark, England, Frankrike, Japan och USA, för att nämna några.
I Sverige är det aningen kontroversiellt att påstå att det finns ett samband mellan kost och psykisk hälsa. Charlotte Erlanson-Albertsson möter ofta kritik.
– Det är känsligt att tala om kost när det handlar om vår mentala hälsa. Här i Sverige vill snarare se genetiska orsaker. Jag skulle vilja vända på det hela ”Vad underbart om det går att påverka endast med kosten, då blir det inga biverkningar av mediciner!”
Charlotte Erlanson-Albertssons tips till den som vill pröva att påverka med kostförändring
Förenkla kosten genom uteslutningsprincipen, testa dig fram steg för steg. Börja med att äta neutral mat, som frukt, potatis och kyckling. Den ska till en början inte vara så variationsrik. Se vad som händer, har det någon effekt?
Utgå från ett symtom, det kan vara ångest eller att man är högljudd och stökig, och se om och hur det påverkas av att äta/inte äta vissa saker.
Efter ett par veckor kan man försiktigt lägga till mjölk, sedan fisk, nötkött, och så får man fortsätta att pröva sig fram.
Kan jag äta nötter? Choklad? Yoghurt? Vi är alla olika individer, och det här är en personlig medicinering som visar resultat efter några månader.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Spel byggt på hjärnforskning får barn att prestera bättre i skolan
- Så här funkar WISC-testet
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så fungerar adhd-medicin
- Så tänker personer med autism om kärleksrelationer