– Jag har erfarenheten att kommunicera vetenskap och jag är psykiatriker och det är min förbannade skyldighet att belysa en sida vi sällan kollar på. Jag hoppas att färre personer söker vård och diagnos och fler kan hitta sina vägar att leva ett bra liv med dessa drag, säger Anders Hansen, författare till boken Fördel ADHD som lanseras denna vecka.
“Två sidor av myntet”
Utgångspunkten för boken är tesen att adhd är ett antal medfödda personlighetsdrag som i hög utsträckning beror på biologiska faktorer – personlighetsdrag som historiskt kan ha inneburit så stora fördelar för oss människor att vi faktiskt kan ha dem att tacka för vår existens. Författaren menar att dessa drag förmodligen bidrog till att vi lämnade Afrika och koloniserade hela jorden. Men det är inte bara historiskt som adhd har varit till nytta, adhd kan fortfarande innebära fördelar. Men det finns en märklig syn på adhd i samhället, säger Anders Hansen. De drag som vi kallar adhd – alltså koncentrationssvårigheter, impulsivitet och hyperaktivitet – har också visat sig gå hand i hand med positiva egenskaper. Det kan handla om ökad kreativitet och en kraftig förmåga till koncentration när man hittar något intressant. Det har man också sett i forskningen historiskt, berättar Anders Hansen. Han menar att det forskas kring problem som följer av psykiatriska diagnoser som autism och adhd, men att det allt för ofta glöms bort att diagnoserna kan innebära fördelar. Adhd är inte som hjärtinfarkt eller blindtarmsinflammation – dåligt hur man än vänder och vrider på det.
– Det finns två sidor av det här myntet. Och jag vill lyfta fram den sida som vi sällan belyser, säger han.
Hyperfokus
Fördelarna som Anders Hansen beskriver i boken är många. Det handlar bland annat om personlighetsdrag såsom initiativrik, pådrivande, energisk, nyfiken och flexibel. Där nämns också en förmåga att tänka utanför boxen, hyperfokusera och att se saker ur nya vinklar samt ett mod att satsa på nya idéer. Hyperfokus är förmågan att uppslukas av något och ägna det så stor uppmärksamhet att man är fullkomligt omedveten om vad som händer runtomkring en. Den förmågan har visat sig vara vanlig hos personer med adhd.
– Det beskrivs gång på gång hur en persons fokus beror på hur intressant den tycker att det är. Det tror man beror på att de har svårt att skifta sin uppmärksamhet. Hyperfokuset är kanske snarare en oförmåga att flytta fokus, så ser det ut biologiskt, säger Anders Hansen.
För att dra nytta av hyperfokus tipsar Anders Hansen om att dela upp större uppgifter i delmål, att se till att få variation och att hitta en sysselsättning som man brinner för.
– Då kan förmågan att fullständigt svepas med av en uppgift så att tid och rum stannar upp bli en enorm fördel.
Var det någon specifik händelse som fick dig att ta tag i den här idén och skriva en bok om den?
– Samma frågor återkom gång på gång från mina patienter. Jag säger att jag ser drag av adhd, men inte så mycket att det är grund för diagnos. Då blir folk ofta förvånade och säger “vadå drag av?”, men det finns inga tydliga avgränsningar, säger han.
“Försöker inte bagatellisera”
I boken jämför Anders Hansen med kroppslängd. Det är ju inte så att alla antingen är korta eller långa, utan de flesta ligger någonstans mittemellan. Samma sak är det med koncentrationssvårigheter, impulsivitet och andra adhd-symptom. Precis som kroppslängden är dessa normalfördelade bland befolkningen. Vissa har nästan inga problem alls med koncentrationen medan andra har stora svårigheter, men de flesta befinner sig mittemellan.
– Det märkte jag att de flesta inte förstod. Där någonstans började jag se en anledning till att skriva boken. Det är den grundläggande driften hos människan att kategorisera, som vi behöver för vår överlevnad, som ligger och spökar. I vår tid använder vi den till att inskränka gränserna för vad som är normalt. Det blir tajtare normalgränser och det är synd. Men jag försöker inte bagatellisera adhd för det kan tveklöst innebära stora problem. Men man behöver fundera ett varv innan man sätter npf-diagnoser på tio procent av befolkningen.
“Slarvig med psykosocial hälsa”
Det faktum att man inte kan avgränsa adhd gör att fler och fler hamnar i den kategorin, enligt Anders Hansen. Barn som är aktiva får adhd-diagnos, liksom ett barn som är tillbakadraget och gillar att vara själv får en autismdiagnos, berättar han.
– Jag tror man är oerhört slarvig med psykosocial hälsa ibland. Framförallt i USA där det i vissa delstater, till exempel Mississippi, är 20 procent av alla barn som medicineras för adhd. De som verkligen behöver hjälp får inte hjälpen de behöver om vi diagnostiserar så många.
Anders Hansen menar att det är först i dagens samhälle som dragen som kännetecknar adhd ses som något negativt.
– De här dragen finns i samhället idag för att de har varit viktiga. Evolutionen är skoningslös när det gäller att plocka bort sådant som inte funkar. I den typ av värld som vi människor levt i 99 procent av vår tid på jorden har de här dragen varit fördelaktiga. Men när man stoppar in dem i ett samhälle där de inte passar lika bra, sätter man en diagnos på dem.
Var ligger du själv på skalan?
– Högt upp. Jag är extremt rastlös och alltid aktiv. Men jag har inga koncentrationssvårigheter när jag väl är intresserad av något, säger Anders Hansen och fortsätter:
– Jag kan dock tänka mig att mitt “10-åriga jag” hade fått höra “har inte du adhd” och jag kan tänka mig att mitt 10-åriga jag hade fått en riktig björntjänst av det och jag hade börjat tänka “är det något fel på mig, är jag konstig?”
Använd personlighetsdragen till något positivt
I sin bok skriver Anders Hansen om superentreprenören Martin Lorentzon, en av grundarna till musikföretaget Spotify.
– Han har hela sitt liv fått frågan ‘har inte du adhd?’ Han har mycket drag av adhd och har hela sitt liv utnyttjat de dragen till något positivt. Han är Sveriges mest framgångsrika entreprenör genom tiderna efter Ingvar Kamprad. Man ska verkligen se till att använda dragen till något positivt och det är viktigt att man kompletterar sitt liv med människor som är bättre på andra saker.
Vad är din förhoppning med boken?
– Att det ska komma någon om 15 år och säga till mig ‘jag läste din bok för för 15 år sedan när jag gick i nian. jag trodde det var något fel på mig, men när jag läste boken förstod jag att vissa människor är så här av rent biologiska orsaker. Jag förstod vilka fördelar det kan innebära och jag använde mig av dem istället för diagnos och mediciner’. Jag vet att det kommer att komma en sådan person.
Din bok är ju skriven utifrån en vuxen person. Det kanske är svårare för ett barn som går i skolan att välja fördelarna?
– Ja, så är det ju. Alla är verkligen inte skapta för teoretisk undervisning i ett klassrum och skolan är ganska mycket one size fits all. Jag hoppas att det blir en ökad insikt i framtiden att alla inte är likadana och att skolan hänger med på det. Att vi tar in information på olika sätt av rent biologiska orsaker. Vi är olika och vi ska vara olika, säger han.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Spel byggt på hjärnforskning får barn att prestera bättre i skolan
- Så här funkar WISC-testet
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Så fungerar adhd-medicin
- Psykologernas 10 tips för bättre relationer i skolan