Barn till mammor som har polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, löper högre risk att utveckla autismspektrumtillstånd, enligt en epidemiologisk studie från Karolinska Institutet. Fynden stödjer idén att exponering för könshormoner tidigt i livet kan spela en viktig roll för utveckling av autism hos både pojkar och flickor.
Orsakerna är inte helt klarlagda, men enligt studien tyder mycket på att exponering för vissa könshormoner tidigt i livet kan spela en roll för utveckling av AST. Dessa könshormoner, så kallade androgener, styr utvecklingen av könstypiska manliga egenskaper.
Androgener påverkar också hjärnans och nervsystemets utveckling. Eftersom kvinnor med PCOS har förhöjda nivåer av androgener även under graviditet, hade forskarna en hypotes om att syndromet skulle kunna påverka sannolikheten för AST hos barnen. 5–15 procent av kvinnorna i fertil ålder har PCOS, vilket gör det till ett av de vanligaste endokrina syndromen.
Forskarna använde sig av svenska vård- och befolkningsregister och studerade alla barn i åldrarna 4–17 som föddes i Sverige mellan 1984 och 2007. Forskarna använde anonymiserade data där alla personuppgifter tagits bort. De hittade runt 24 000 fall av AST och jämförde dem med 200 000 kontroller.
– Vi fann att en PCOS-diagnos hos mamman ökade risken för AST hos barnet med 59 procent. Risken var ännu högre bland kvinnor med både PCOS och fetma, vilket är vanligt vid PCOS och hänger ihop med högre androgennivåer, säger studiens förstaförfattare Kyriaki Kosidou vid institutionen för folkhälsovetenskap i ett pressmeddelande.
Renee Gardner, senior forskare bakom studien, institutionen för folkhälsovetenskap tillägger att det ännu inte finns några kliniska rekommendationer:
– Det är för tidigt att ge specifika rekommendationer till läkare när det gäller vården av kvinnor med PCOS, men en ökad medvetenhet om det här sambandet kanske kan underlätta tidig upptäckt av AST hos barn vars mödrar har diagnosticerats med PCOS.
Forskningen har finansierats med stöd av Autism Speaks, stiftelsen Sunnerdahls Handikappfond, Vetenskapsrådet och ALF-medel enligt avtal mellan Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Spel byggt på hjärnforskning får barn att prestera bättre i skolan
- Så här funkar WISC-testet
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Så fungerar adhd-medicin
- Stimmande – ett sätt att bearbeta känslor
- Biologisk klocka även för män