Nästa artikel

  • Exempel på hur du kan visualisera hur tiden ska användas.

  • Ett förslag på hur du kan kartlägga energinivån i rummet.

  • En time timer visualiserar tidsåtgången.

  • Ett förslag på steg för steg-lista för eleven att ha på bänken.

FRÅGA: Jag har arbetat som lärare i många år. Jag ser mig själv som en duktig lärare och har alltid haft god relation till eleverna. Men i dagsläget har jag en stor klass med 28 elever i årskurs 4, och fem av dessa elever har olika typer av inlärningssvårigheter och är i behov av extra stöd. Trots att jag har en assistent får jag inte ihop lektionerna, jag känner mig otillräcklig och stressad över att jag inte hinner med. Eleverna tycker inte att de vet vad de ska göra, och det blir ofta rörigt på lektionerna. Tips?

SVAR: När vi inte har kontroll blir vi stressade. Jag tror, utan att veta hur din klass är, att du behöver skapa en struktur i ditt klassrum som ger dig kontrollen tillbaka. Förmodligen har du elever i klassrummet som inte vet vad som ska hända, vad som förväntas av dem och vad som är syftet. Då kan struktur, visuell kommunikation och rutiner hjälpa.

En bra start är att fundera över hur man startar och avslutar lektionen med eleverna i klassrummet. Det kan vara bra att skapa en rutin för de dessa två återkommande moment, då känner eleverna igen sig och följer lättare. En annan sak är att fundera över hur man kan visualisera genom att rita, skriva eller använda bilder för att förtydliga vad eleverna ska göra under lektionen.

Det hjälper elever som har ett svagt arbetsminne att bygga en struktur. En enkel lista på tavlan med punkter om vad som förväntas, eller en post-it lapp på bänken är ett stort stöd. Genom att själv ha tänkt igenom lektionens samtliga moment från början till slut visuellt i bilder ligger man som pedagog ”steget före”. Det ger kontroll och de moment som kan bli svåra har redan varit uppe för diskussion i pedagogens huvud och en medvetenhet om dessa finns.

 

Skala energinivån
Ofta kommer eleverna med både känslor och händelser i bagaget in på dagens första lektion eller efter raster. Förändringar under skoldagen, övergångar mellan moment och förflyttningar mellan lektioner är det som de flesta elever har svårast med. En skala från 1–10 på tavlan där eleverna snabbt tar en penna och kryssar i var de befinner sig 1=helst sova och 10=springa maraton brukar snabbt ge en uppfattning om vilken energinivå som finns i rummet och elevernas fokus blir på vad som händer framme vid tavlan. Har man smartboard är möjligheterna för en gemensam start oändliga.

Vårt mål i skolan är att eleverna ska vara så självständiga som möjligt. För att inte peka ut vissa elever är det bra att därför ha samma rutiner vid varje lektionsstart. Eleverna tycker om att känna igen sig och de som behöver ta stöd i hjälpen gör det utan att pekas ut.

 

Sju viktiga frågor
Alla hjälpmedel som talar om svaren på frågorna När? Vad? Hur? Hur länge? Med vem? Varför? Vad ska jag göra sedan? skapar en självständighet och därmed en trygghet. Dessa sju frågor är mirakelfrågor så om vi svarar på dem  i förväg åt eleverna så skapar det trygghet.

Oro hos elever kan också bero på att de har svårt med tidsuppfattningen. Skriv tydligt på tavlan i vilken ordning momenten av lektionen ska ske och hur länge varje moment beräknas ta. Att rita upp en stor analog "klocka" på tavlan som man kan koppla till varje moment är ett sätt av att visualisera tidsåtgången. Det är viktigt att hålla tidsramarna som lärare och hinner pedagogen inte klart sin genomgång bör hen respektera elevernas tid och ta resterande genomgång vid ett annat tillfälle. En urtavla med skuggad tid kan också ritas bredvid respektive moment så att eleverna har möjlighet att direkt se hur lång tid momentet beräknas ta. Har du en time-timer, använd den!

 

Krysslista
Gör gärna en stencilplanering till alla elever med krysslista, då vet eleverna vilka moment som ska komma härnäst. På stencilen ska det finnas punkter med innehållet för eget arbete med en instruktion att kryssa över då eleven är klar med momentet hjälper både elev och lärare att se om det går framåt i arbetet. För elever med tillgång till dator kan läraren med fördel leverera information digitalt, gärna med en ljudfil också för de som har svårt med läsningen.

 

Lek eller film på slutet
Rutin för lektionsavslutet är precis av samma vikt som starten. Hur kan man som pedagog knyta ihop det hela och ligga ”steget före” så att man själv är den som styr avslutet. En snabb lek på slutet som plockar upp de viktigaste begreppen som bearbetats i aktuellt moment kan vara en sak. Har du smartboard kan ett Jeopardy med dessa vara på sin plats. En film som förstärker lektionsmomentet kan också vara ett bra avslut.

 

Implementera i alla ämnen
Till en början kan man tycka att detta tar mycket och att den planeringstid man har inte räcker till. Men tänk då också på att mycket av arbetet går att återanvända och det blir också roligare för dig som lärare när du känner att alla eleverna är med på tåget och kan arbeta.

Om ni vill ta er skola till en högre nivå i strukturanpassning av lektionerna kan en idé vara att bestämma att alla pedagoger startar och avslutat sin lektioner med samma rutiner, även i estetiska ämnen. Då kommer ni se att eleverna verkligen kommer att bli självständiga då de känner igen sig överallt.

 

Lycka till!
Linda Hallberg, Specialpedagog

Annons