Nästa artikel

  • Den Oscarsbelönade filmen Rain Man med Tom Cruise och Dustin Hoffman i huvudrollerna gjorde savantfenomenet känt för allmänheten.

Någon kan memorera 22 514 decimaler av pi, en annan lär sig ett språk på en vecka och en tredje person föds till fulländad konsertpianist utan träning. Hur är det möjligt? Savantfenomenet är lika häpnadsväckande som sällsynt.

Om du säger ”autism” till en mindre insatt person så kommer du snart mötas av associationen ”Rain Man”. Succéfilmen från 1988, har en fascinerande rollfigur som faktiskt baserats på en verklig person: amerikanen Kim Peek, som bland annat kunde redogöra över 12 000 böcker men inte klä på sig själv. Personer med autism är ofta duktiga inom ett visst område, men några få besitter förmågan att exempelvis minnas förundransvärt långa sifferserier eller enorma mängder fakta. Detta kallas savant-fenomenet.

– Det finns inga egentliga internationellt accepterade definitioner. Vanligtvis menar man att det ska vara en avsevärd skillnad mellan generell kognitiv nivå och den specifika kunskap som ska vara exceptionell, ett slags ”geninivå”. Att hitta andra specifika indikatorer är dock svårt, dessutom är det ett extremt ovanligt fenomen, säger SvenOlof Dahlgren, legitimerad psykolog med stor erfarenhet av NPF.

 

Vanligare hos män
Savantfenomenet kan uppkomma hos människor som drabbats av hjärnskador i vuxen ålder, men vanligen återfinns fenomenet hos personer med AST. Den vanligaste teorin är att brister i den vänstra hjärnhalvans kapacitet leder till kompensationsförsök från den högra hjärnhalvan, som bland annat står för rumsuppfattning, musikalisk talang och detaljuppfattning. Den vänstra hjärnhalvan är extra utsatt för testosteronets hämmande förmåga på hjärnans utveckling under fosterstadiet, vilket anses vara förklaringen till att sex gånger fler män än kvinnor utvecklar savantfenomenet.

– Samma insats gäller som vid autism, det vill säga strukturerad inlärning oavsett vad man väljer att kalla inlärningsmetoden. Försök att tillfredsställa personens intresse, samtidigt som man kan försöka utnyttja intresset för att utveckla andra förmågor, säger SvenOlof Dahlgren.

Gemensamt för savanter är att de inte är intresserade av slutresultatet eller omgivningens häpnad, det är arbetsprocessen som ger tillfredsställelse. De har svårt att se meningen med förmågorna och det finns svårigheter med att utveckla färdigheterna eller kunskaperna till andra områden.

– Jag kan inte direkt se någon större baksida av det mer än att omgivningen kan glömma bort svagheterna eller försöka styra personen bort från specialintresset. Det är mer omgivningen som kan skapa negativa konsekvenser, men det är naturligtvis en balans. Det kan finnas personer som blir så fixerade vid sitt intresse så att vardagen helt snurrar kring det. Då kan det vara bra att hitta metoder att hjälpa personen att styra det, till exempel genom strukturer i form av att tidsbegränsa intresset, avslutar Sven-Olof Dahlgren.

Tre kända savanter

Stephen Wiltshire kombinerar fotografiskt minne med en förkärlek för teckning. Efter en kort helikopterfärd över Tokyo har han korrekt avritat ett tio meter långt panorama över staden.

Leslie Lemke upptäckte pianot vid 16 års ålder, en natt satte han sig och spelade en felfri version av Tchaikovskys Piano Concerto No 1 efter att ha hört stycket en gång på tv. Lemke behärskar alla låtar efter en lyssning och har gett många konserter världen över.

Daniel Tammet blev känd efter att ha rabblat 22 514 decimaler av pi. Utöver sifferminnet behärskar han elva språk, för ett tv-inslag så lärde han sig isländska på en vecka.

Kategorier: 
Forskning
Annons