Vad kan exekutiva funktioner vara och hur visar sig svårigheterna?
Impulskontroll – Brister i impulskontrollen gör att man agerar först och tänker sedan, man gör ”fort och fel”, pratar rakt ut i klassen utan att räcka upp handen exempelvis.
Övervaka sitt beteende – Man gör inte en extrakoll av sitt arbete, utvärderar inte prestationen i syfte att förbättra sig.
Planering och organisation – Man har svårt att planera arbetsuppgifter, svårt att prioritera och blir lätt överväldigad av uppgifterna. Man kanske också har svårt att hålla ordning på arbetsredskap och skrivbordet är i en enda röra.
Reglera känslor/affekter – Man blir snabbt frustrerad vid motgångar, tappar tålamodet, har ett hetsigt humör och skiftar snabbt mellan känslolägen.
Kognitiv flexibilitet – Man har svårt att ändra strategier om lösningen inte fungerade utan testar samma fel flera gånger.
Uppmärksamhet och koncentration – Man har svårt att hålla fokus en längre tid, fullföljer sällan uppgifter och stör lätt.
Igångsättning – Man gör allt i sista sekunden för att man fastnar i roligare saker och behöver ständiga påminnelser.
– Det är ett folkhälsoproblem, 20 procent av svenskarna skjuter upp saker i en sådan hög grad att det går ut över deras liv, säger Håkan Järvå.
Arbetsminnet hör också ihop med de exekutiva funktionerna. Problem med arbetsminnet kan yttra sig genom att man glömmer material, tappar bort saker, glömmer göra uppgifter och har svårt att ta instruktioner i flera led.
– Ju mer man kan hålla i arbetsminnet, desto bättre och fler slutsatser kan man dra. Hur arbetsminnet fungerar är starkt predicerande hur det går i skolan, menar Håkan Järvå. Vid sju års ålder är det normalt att man kan hålla 2–3 saker i sitt arbetsminne åt gången.
I Sverige har vi höga krav på exekutiva funktioner. Vi är ett sekulariserat land, alltså ett land där inte många har någon stark tro, och samtidigt ett individualistiskt. Det sätter stor press på våra exekutiva funktioner som att ta hand om sig själv, planera, organisera, strukturera. Det menar Håkan Järvå, leg. Psykolog och författare.
– Min hypotes är att det är därför vi ser en sådan ökning av neuropsykiatriska diagnoser. Kraven ökar på förmågor som människor inte har, säger Håkan Järvå.
Han menar att vi inte hjälper barnen att utveckla de exekutiva funktionerna i dagens skola.
– Vi ställer extremt höga krav på att barn tidigt ska vara självgående. Man har allt mer uppmärksammat att det inte funkar, men det finns egentligen ingen bra metod för att ge dem verktygen att klara det.
Spel för att reglera beteende
Han håller tillsammans med en grupp andra psykologer att titta på en metod från USA, som han anser verkar lovande.
– Det är ett spel som ska användas i skolan. Det introduceras redan i årskurs 1. Spelet går ut på att lära sig reglera sitt beteende. I andra länder har det används sedan 70-talet och har goda forskningsresultat som visar att barnen på sikt mår bättre om de lär sig styra sig själva och sina exekutiva funktioner.
Håkan Järvå arbetar nu med att anpassa spelet till svenska. [Special Nest kommer att skriva mer om detta i slutet av november] Det finns redan i två europeiska länder – Estland och Irland, Spanien håller på att introducera det. Håkan Järvå säger att spelet är utformat för alla barn, men de som gagnas mest av det är de som har svårt med exekutiva funktionerna.
– Det är en avgörande faktor för hur det ska gå i livet. Den som har svårt att styra och reglera sig själv drabbas oftare av psykiatrisk problematik, säger han.
Erfarenhet och träning krävs
Håkan Järvå beskriver våra hjärnor utifrån två olika system. System 1 styr den automatiserade responsen, och system 2 – chefen – styr de exekutiva funktionerna – att planera, organisera, utvärdera och analysera och korrigera sitt eget beteende.
Varje sekund får vi 11 miljoner bitar information. Bara 30 av dem är system 2 medveten om. Resten bearbetar vi automatiskt, menar han.
– System 2 sätts ur spel om man inte har de exekutiva förmågorna. För att kunna agera chef över sig själv behöver man erfarenhet och träning. Ett litet barn kan inte agera chef över sig själv i någon större utsträckning, men skolan ställer ändå det kravet.
Övertro på barns exekutiva förmågor
För att barnen ska få rätt ställda krav och, utifrån sina egna förmågor, kunna reglera sina beteenden behöver man som lärare veta hur hjärnan fungerar, menar Håkan Järvå.
– Hur vi arbetar i skolan idag stämmer inte överens med vad vi vet om hjärnan. Man har en övertro på att barn kommer söka kunskap själva, men det är inte så. De är mycket mer beroende av snabba belöningar än vad man verkar tro. Det är därför de fastnar i spel till exempel. Just eftersom de exekutiva förmågorna inte är utvecklade. Det borde man verkligen ha in på lärarutbildningen.
Han menar också att man borde lyfta in andra former av uppmuntran än betyg i skolan.
– Man måste ha en stark exekutiv funktion för att kunna vänta på en belöning. Betyg är för långt bort för att styra barnens beteende i skolan.
Liknande innehåll
Populärt innehåll idag
- Fridas UF-företag försöker mosa myter om autism
- Far- och morföräldrar viktiga stöd i funkisfamiljer
- Så här funkar WISC-testet
- Så fungerar adhd-medicin
- Dopamin – nyckelspelaren i hjärnans belöningssystem
- Mentalisering – att se sig själv utifrån och andra inifrån
- Adhd och överrörlighet – slump eller samband?